fredag 4 februari 2011

FREDAG 100204

Fredag 04 februari 2011. Ännu en natt till ända. Besöket hos läkaren i går blev som vanligt. Lite genomgång och sedan mer medicinordinationer. Problemet med andningen beror till stor del på hjärtsvikten som ger vätska i lungorna och kroppen i övrigt plus att grundsjukdomen är en del av problemet. Således behövs mer vätskedrivande samt att utnyttja inhalatorerna betydligt mer.   Carpe diem                            Klockan är 04.21
Upplagd av goff kl. 04:21

9 kommentarer:

  1. Anonym4 februari 2011 kl. 06:48

    Morrn Gösta. Idag har jag svårt att formulera mig. Jag har precis läst reportaget i tidningen. Den smärta jag känner när jag läser det Sandra skriver blir bara för mycket! Vilken kämpe du är, vilken klippa Sonja är! Det är nu man känner hur liten man är och hur stark du är!
    Idag kan jag bara säga, försök att vila litet, ta vara på stunderna tillsammans med Sonja och förstås: carpe diem.
    Många kramar.
    Christina v-ås

    SvaraRadera
  2. Anonym4 februari 2011 kl. 09:00

    Hej Gösta.Har varit inne och läst artikeln LT,och blev djupt berörd. Christina vårt språkrör från v-ås,skriver precis som det är och känns.(instämmer i allt. Tack Cristina.) - Hoppas nu de mediciner osv du fått ger lindring,mot andningsbesvären.- Imorgon är det melodikrysset att se famemot.Hälsningar o kram till er båda två.Kristina carpie diem

    SvaraRadera
  3. Anonym4 februari 2011 kl. 09:08

    Tack min namne, det värmde. Ja, ibland får man inte fram det man vill säga. Det är för tungt! Idag går allas våra tankar till dem förutom Gösta, som vi vet har det svårt.
    Det snöregnar här och är grått och blåsigt.
    Kram alla1
    Christina v-ås

    SvaraRadera
  4. Anonym4 februari 2011 kl. 09:43

    Gösta...Idag är en sån här dag som de känns som orden bara inte räcker till..efter att läst Dina ord och Sandras målande repotage..då stannar liksom tiden för en stund...
    Hur mycke ska en sån fantastisk människa som Du Gösta orka gå igenom...
    Utanför fönstret dalar snöflingorna sakta ner som tårarna på mina kinder...
    En stor stor kram till Er Gösta och Sonja.
    Ulla

    SvaraRadera
  5. Anonym4 februari 2011 kl. 10:38

    Gösta!
    Idag tryter orden. Men jag måste säga att jag beundrar dig för din styrka, ditt mod, din empati, din kämparglöd! Du är allas vår kämpe och förebild! Och samma saker finns hos Sonja!
    Mina tankar finns hos er, ta vara på dagen så långt ni bara kan! Mina varmaste kramar till er från Iris.

    SvaraRadera
  6. Ramona Fransson4 februari 2011 kl. 12:20

    God förmiddag Gösta!

    Ja, instämmer i lovorden och önskar att Du får en så bra helg som du kan få.
    Kram
    Ramona

    SvaraRadera
  7. Lilian4 februari 2011 kl. 14:13

    Hej Gösta o Sonja.Mina tankar finns hos er.Jag kan bara hålla med dom föregående.Ni är helt otroliga.Hoppas det känns bättre när du fått mer medicin.Kramar till alla.

    SvaraRadera
  8. Anonym4 februari 2011 kl. 16:02

    Hej Gösta och Sonja!
    Svårt att hitta ord för det man känner för Er.
    Säger som alla andra: Ni är helt otroliga! Hoppas ändringen på medicineringen gör verkan!
    Jag tänker på Er -och alla andra som är sjuka!
    Kram till alla!
    Elisabeth, en medmänniska från Skåne

    SvaraRadera
  9. Anonym4 februari 2011 kl. 19:19

    Hej Gösta
    Nu vet vi vad dina andningsbesvär beror på, så nu får du ta till alla medel som finns för lindring, med vätskedrivande o inhalatorn. Ha nu en så bra helg ni kan du & Sonja
    Tänker på er....
    Kram Maggis

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)