Funderingar

Lördag 16 maj 2009 kl.04.20 Väcktes brutalt av en ilsken telefonsignal. Vem sjutton ringer den här tiden på morron ? Det kunde vara något akut eller en felringning .Måste svara i alla fall.När jag lyfte luren och fick höra den rösten for det en känsla av lycka i kroppen.Det var den person som visat att jag var behövd av någon .Samtalet gick ut på hur jag mådde och om jag började vara beredd på vad som stundade.Mitt medvetna har accepterat vad som sker men mina tankar hänger inte riktigt med i svängarna.Hur ska man bete sig nu? Är det något ritualmässigt som ska ske eller finns det en manual? Det får vara hur det vill med det.Nu får man anledning att försöka planera för kommande dagar för denna människa går bara inte att släppa.Någon bryr sig om mig.Det måste vara ett tecken av något slag.Så nu kokar jag lite kaffe och firar lite här i min ensamhet men med vetskapen att därute finns någon som bryr sig om hur jag har det.Carpe diem