onsdag 10 juni 2009

Änglar finns

Onsdag 10 juni 2009 kl.03.30. Denna morgon är definitivt inte min.Smärtan är nästan outhärdlig.Jag tar min medicin för att få lindring. Varför ska det behöva göra så ont? Benen,höfter och rygg det är som att ha gått igenom ett tröskverk. Medan medicinen verkar funderar jag på gårdagen. Jag fick återse min födelseort och påminnas 0m somrarna hos mormor och morfar. Jag fick också besöka min barndoms somrars fäbodvall. Minnen kom som när mormor på mornarna kom med nymjölkad spenavarm mjölk och en sockerbit. När jag tittade mig omkring kunde jag se kopparkitteln där det kokades messmör. Det finns faktiskt änglar. Det var en sådan jag träffade igår. Hon tog mig med på denna färd som gav så mycket.Hon sa att det var min dag. På fäbodvallen intogs en salladslunch, som hade iordninggjorts hemma. Vilken underbar familj det måste vara som lät denna ängel få ägna en hel dag åt mig. Så det finns änglar. Smärtan håller i sig men dagen måste ju ändå passera. CARPE DIEM

9 kommentarer:

  1. Trist att du fick så ont idag. Hoppas turen var värd priset. Det där med ängel får du allt fundera på nog för att de brukar vara knubbiga men... Hoppas resten av dagen ändå har gått bättre.
    Kram

    SvaraRadera
  2. Önskar jag kunde hjälpa, maktlösheten ligger som en snara om halsen men jag skickar varma healing hälsningar till dej, kram från en vän.

    SvaraRadera
  3. Hoppas Din fina dag fick Dig att glömma för en stund. Härligt med omtänksamma människor.
    Hörde Dig prata på Karlavagnen i gårkväll och beundrade ditt lugn och possetiva tänkande trots smärtan du får bära.
    Hoppas morgondagen blir lite lugnare.

    SvaraRadera
  4. ja lyssna på dig i karlavagnen
    har varit med om detta min dotters
    far gick bort den 2007 12/12 tog fyra veckor
    han dog i cancer han hade i hela kroppen
    ja hoppas av hela mitt hjärta att du blir väl omom händer tagen dit du kommer du är nog den starkaste människa ja hört kramar från hjärtat
    mvh agnetha

    SvaraRadera
  5. Hej jag kan bara försöka känna med dig. Du verkar vara en positiv människa trots smärta. Jag beundrar dig verkligen. Jag hoppa av hela mitt hjärta att du får det bra . du är en stark människa stots allt. många varma hälsningar från///ramona

    SvaraRadera
  6. Hoppas du mår bättre nu??? Jag tycker att du är så stark.Jag lyssnade på karlavagnen,och jag beundrar dig , min far och mor hade canser.så jag vet vad du går igenom.Ha en bra dag trots allt./Birgitta

    SvaraRadera
  7. Hoppas du har en bra dag i dag.
    Jag har haft cancer på mycket nära håll så jag
    kan tänka mig hur du mår men ingen utan personen som är drabbad kan förstå på RIKTIGT.
    Hörde dig i Karlavagnen och blev verkligen tagen av ditt positiva humör och hur du kämpar.

    SvaraRadera
  8. Käre Gösta!

    Du är en mycket modig och fin människa och
    bidrar med att stötta andra människor, som
    befinner sig i mycket svåra livssituationer!

    Meditera över att Gud vår skapare älskar Dig
    och han kommer att uppväcka människor ur minnes-
    gravarna när tiden är inne och erbjuda människor
    att få leva i evighet, i fullkomlighet, i ett
    paradis på jorden (Läs Johannes 5:28-29).

    Jag tänker på Dig och ska be Gud ge Dig styrka
    att kunna uthärda din livssituation, i den ofull-
    komliga kropp som vi alla bär på, men som blir
    fullkomlig efter uppståndelsen och de 1000 åren
    på den paradisiska jorden!

    Mina varmaste och hjärtligaste hälsningar

    Vincent - din medmänniska!

    SvaraRadera
  9. Hej Gösta.Hoppas smärtorna avtar,och du kan få lugn och smärtfri natt,och några timmars sömn.Så att du får en fin midsommarafton med din familj.Vad roligt att du fick återkomma till de trakter du lekt på som barn.Och fäbovallen,som är så fin....Den påminner mig mycket om,när jag själv var barn,var ute i skogen med min far och mina syskon.Vi kom fram till en fäbod,men den var nog övergiven.Men det var som på bilden här,det var så ljust och fint solen sken och,och när vi gått en bit,så plötsligt svävar en kungsörn över oss,jag hade en liten hundvalp så min far sa åt mig att koppla henne,(örnen var nog ute efter valpen.)Det var en spännande dag,och en mycket lycklig tid i min barndom,platsen var någonstans i Jämtland detta hände och det är mer än 50årsen.Och det är det jag påminns om var gång jag ser den vackra bilden på din barndoms fäbod.Nu önskar jag dig en riktigt god och fin smärtfri midsommar,tillsammans med dina nära o kära .Hälsningar o kram från Kristina o Carpie Diem

    SvaraRadera