Ej hämndlysten

Lördag 13 juni 2009 kl.07.10. Man får aldrig sluta förvånas över oss människor. Olika känslor dyker upp för vissa i trängda situationer. När något oförutsett händer kan det ju vara bra att ha en #vän# att fråga. Tidigare har det inte varit aktuellt att ha kontakt med mig. Men nu verkar det som att jag sitter med alla svar på alla livets problem. Jag är ju inte långsint av mig så det är bara att låta det bli som om inget hänt. Det känns på något sätt befriande att slippa grubbla på olika hämndaktioner. Den här dagen blir säkert något extra. Något i hästväg. Carpe diem