måndag 31 oktober 2011
Öppnade kranar
Måndag 31 oktober 2011. Att försöka hitta något som underlättar tiden som ligger framför en är något som dyker upp med jämna mellanrum. Man vill inte ta upp det för det känns så egoistiskt men ibland måste det ventileras. Det är ett sätt att lätta på trycket. Nu är det gjort och det känns bättre. Det finns andra där ute som skulle behöva ösa ut den tryckande känslan och på så vis få en form av lättnad. Låt det pysa över det går bra att låta det komma ut här på bloggen låt den bli en ventil om det skulle kännas bättre. Gå inte och bär på något som gör att du mår sämre än du verkligen behöver utan låt det bara flöda iväg. Bloggfamiljen kommer att stötta dig totalt. Tills kranarna öppnats så gäller Carpe diem. Klockan är 04.30
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Morrn Gösta! Idag när jag läser din dagbok fick det du skriver mig verkligen att tänka till.
SvaraRaderaDu har så rätt, det finns så många som har tankar om saker som tynger dem, inte vet vem de skall tala med osv. Du öppnar här din blogg för detta Gösta. Du är otrolig! Du har själv så mycket att funder över, så mycket empati för andra - du är en STOR människa Gösta!
Själv tänker jag mycket på alla dem som jag känner, som jag vet är sjuka, gamla och oroliga. Jag försöker gör vad jag kan att vara ett "bollplank", kanske ge litet lättnad. Så mycket händer runt omkring oss, både i Sverige och ute i världen. Indirekt påverkar det ju oss också här i Sverige.
Jag inser ju, att den tid jag själv har kvar går väldigt fort, vill försöka hinna med så mycket som möjligt, har flera barn, barnbarn och även barnbarnsbarn och hur framtiden blir för dem, när deras "bollplank" är borta.
Jag har sett så många gripa efter halmstrån, se den allra minsta ljuspunkt och då hamnar man i din blogg, Gösta! Du är just det "bollplank" som jag själv t ex och säkerligen många andra här också behöver och fått lättnad av att följa.
Idag blir det en dag med eftertanke och jag hoppas att din dag blir så bra som bara du och Sonja kan göra den!
Sänder med många kramar och verkligen ett carpe diem till er alla här - ingen nämnd och ingen glömd!
Christina v-ås
Hej Gösta o Sonja !
SvaraRaderaFrån första gången jag skrev i din blogg har det gått lång tid. Under den tiden har du varit ett bollplank med stor omsorg för oss andra.
Det har funnits gånger jag tänkt att jag ska inte i din blogg belasta dig med mina bekymmer,du har ditt kämpande med din svåra sjukdom.
Men du har blivit ett bollplank. Tack för att du finns för all din omtanke.
Vi är så många som behöver ett bollplank,jag har försökt att vara ett så gott bollplank som möjligt lyssnar på mina medmänniskor och mina barn,barnbarn och mina små barnbarnsbarn.
Ha nu en så bra dag som möjligt Du och Sonja samt övriga här. Kramar och hälsningar från Doris.
Gösta på Rörön en långskank
SvaraRaderahade en blogg som var bollplank
där kunde man prata om
glädje och sorg
Allt fick plats i Göstas
hjärtliga korg
...................
Så skulle jag vilja dikta en första vers om bollplanket..
..............
Har någon på denna sida hört något om Gert?
Jag tänker så ofta på honom men fick ingen kontakt då jag mailade så jag vet inte vad som hänt....?
-----
Det finns ett program i p1 jag skulle vilja att ni lyssnar på. Det är Dokumentärredaktionen: Bota, lindra, trösta
Det hadlar om Huddinge sjukhus och en underbar läkare där och hur man kämpar för att hjälpa patienter med svåra sjukdomar. Programmet sänds i två delar och Ni kan hitta det här
http://sverigesradio.se/sida/sok.aspx?q=bota+lindra+tr%C3%B6sta
Eller bara gå in på SR podradio och i sökfälter skriv in bota lindra trösta
Jag önskar att alla som någon gång behöver hjälp av sjukvården skulle få en sådan läkare som denna överläkaren Astrid Seeberger
Empati empati verkligen
Men aj aj aj hur sjukvården monteras ner på grund av att det ska sparas och inte räddas liv.....
Pengar är viktigare än att bota lindra trösta...
Sven Lindh
Hej Gösta och alla andra medmänniskor!
SvaraRadera"
Fint Gösta att du lyfter denna "kran som rymmer mycket "vatten". "Att dela ett ord eller två gör vägen lättare att gå." Länge har jag funderat på (i fyra år), och försökt verka för vad man kan göra åt FK:s utförsäkring, då jag själv är del i denna grupp. Det är hemskt att falla, och hela tiden försöka resa sig, men bli motarbetad av politikers beslut och myndigheter. Jag önskade att jag kunde få hjälp att skapa en verksam åtgärd, så "snöbollen" började verka i en positiv anda för alla rejält tilltufsade sjuka människor, när vi gång på gång blir "nedbrottade". Detta är inte menat som nåt gnäll. Det är dagens utanförskaps Sverige! Vi behöver hjälp och inte stjälp. Jag försöker lyfta mig själv ibland med en dikt, sång och bild, och då blir jag rik för stunden, men tyvärr varar rikedomen så kort.
Christina i Mora
Hej på er alla igen!
SvaraRaderaTack Sven för dina vackra poetiska rader!
Jo, jag har mailat till Gert några gånger, men inte fått svar. Mailen kommer ju inte tillbaka, så adressen är rätt. Han var ju dålig sist vi hörde från honom här, så jag vet inte.
Kanske någon annan här har haft kontakt med honom!
Våra tankar till till honom nu.
Carpe diem!
Christina (inis) V-ås
Tack Gösta för dina fina ord idag igen! Och för all den omtanke och empati du har för dina medmänniskor, trots dina egna bekymmer och sjukdom. Du är bara helt fantastisk, det finns inte så fina ord i mitt ordförråd för att bättre beskriva dig än att du är helt fantastisk.
SvaraRaderaSven har poetisk ådra som också dom få förunnat, tack Sven din vers beskriver Gösta så bra.
Gert har jag inte hört något ifrån alls. Jag har ingen mail själv, men via min syster Anna hade jag lite kontakt med honom, men numera svarar han inte på de mail jag har skickat via Anna. Har också undrat mycket och tänkt mycket på honom.
Tack alla i Göstas dagboksfamilj för att ni finns och jag önskar er allt gott.
Hoppas nu Gösta, att du och Sonja har det så bra ni kan och mina tankar finns hos er flera gånger dagligen.
Varma kramar från Iris
Hej Gösta o Sonja,
SvaraRaderahåller helt med övr i "familjen" om att du är en underbar person med stort hjärta.
Håller också med dig om att man är rädd för att verka egoistisk när man talar om sina egna problem, jag tänker ofta "ja, det finns ju alltid dom som har det värre", och det gör att jag inombords retar upp mig när jag har ont och mkt värk, och blir stingslig och irriterad..
Jag oroar mig ofta för saker och ting, och det kan jag inte heller prata med ngn om, är rädd för att dom ska tycka jag är dum.., och det är jag nog. Jag tror att de flesta av oss bär på en ryggsäck, som inte alltid är så lätt att packa ur...
Nu önskar jag er alla en trevlig kväll.
Ingalill
Hej Ingalill. Det är bara du som känner din smärta och du har rätt att ta hand om den utan att känna det som fel.Att neka sig själv att må illa gör oftast det svårare att bemöta vad andra får tas med.Du ska sätta dig själv först för då går det lättare att ge sig på andras situation och du slipper få känslan att någon har det sämre.
SvaraRaderaSven i Mora igen...
SvaraRaderaIkväll hadlar Karlavagnen om STROKE ....och livet efter en stroke..
Min mamma Elsa 87 år har haft stroke inte bara en gång och sitter nu i rullstol och har bara en arm som funkar och ett ben som är något så när. Dessutom har hon haft flera infarkter MEN hon är fullständigt klar i skallen och är alltid positiv och så nöjd med sin situation speceillt nu när hon fick en hörapparat och kan höra till och med fågelsången från fågelbordet utanför fönstret. Min mamma är faktiskt den som är mitt stöd när jag "gnäller och klagar" över mina smärtor fast det egentligen borde vara tvärtom.
Jag håller med Gösta i sitt inlägg till Ingalill.
Jag önskar du vore granne mej mej så skulle vi prata och packa upp våra "ryggsäckar"
Jag brygger en extra kopp kaffe ikväll efter maten och hoppas du dyker opp på en kopp Ingalill
Kom alla ni andra också
Sven i Mora
PS/Nu ska jag griljera en JULSKINKA...Redan??
Det gäller att passa på
Gösta har förresten hittat en ny kaffefavorit men jag hittade den inte på ICA idag...något med India...
carpe diem
Hej Gösta
SvaraRaderaJag har läst att många startar en blogg när de drabbas av någon allvarlig ibland livshotande sjukdom. Den fyller ett terapeutiskt syfte. Man mår så mycket bättre när man får "skriva" av sig. Ibland kan det vara svårt att prata om det svåra och då tror jag det skrivna ordet betyder väldigt mycket. Särskilt i cyberrymden där man får ventilera och få respons och tröst och stöd från många därute. Men alla har inte dator, så det finns massor av ensamma människor som inte har någon att prata med. Tyvärr...
Jag har också mailat Gert utan svar så man undrar hur det är......
Hoppas allas dag har givit något litet positivt
Varm Kram
Maggis
Hej Gösta och alla bloggläsare!
SvaraRaderaHar följt din blogg sedan jag hörde dig ditt samtal med Kjell Peder i Karlavagnen.
Ibörjan skickade jag några kommentarer,men jag tyckte aldrig att jag fick till något vettigt att framföra.Mina tankar går till dig dagligen,läser varje dag.
Blev så glad för din skull när du fick kontakt med din dotter o.därefter din Sonja.
Du är verkligen värd all lycka.
Har själv haft två svåra år att kämpa mej igenom.
Måste hälsa till Sven i Mora,du är som en frisk fläkt i den grå vardagen.
Hälsningar och kram till er alla.Extra kram tillGöstao Sonja.
Inga fr.Skåne
Hej Gösta,
SvaraRaderaoch tack för goda råd. Du är så klok! Jag ska försöka ändra mig och inte ha dåligt samvete för att jab blivit sjuk! Det är så dumt, varför ska jag tampas med mitt dåliga samvete när jag tvingas lägga mig en stund på dan p g a värk, tänker då som så att "här ligger jag när så många andra arbetar och sliter"!! Jag fick förtidispension 2004 och jag varken kan eller orkar arbeta. Varför och mot Vem har jag så dåligt samvete?? Förstår inte mitt eget resonemang, det är precis som om jag måste försvara mig. Jag är dessutom synskadad, har tyvärr synnervsförtvining, vilket kan göra mig blind. Har mkt dålig synskärpa bla , men detta är också ngt jag "vil" förringa., ja, jag är nog dum i många bemärkelser. Se nu, nu har jag fått ösa ur mig lite granna..
Sven - hade jättegärna tittat in på en kopp ikväll, men mitt jetplan startar inte..._)) Det kanske är en stående inbjudan??!!...
Kramar till dig Gösta och Sven, och givetvis er andra också. Sköt om er.
Ingalill (som är kaffesugen..)
Hej!
SvaraRaderaSå fint av dig Gösta en riktig medmäniska!
Att tänka på andra i din sittuation är stort:)
Kjell A i Sjöbo