Lördag 9 juli
God morgon ! Reserven här igen.
Gårdagen innebar ny röntgen och läkarna säger att det bara är att vänta..
Så ännu en helg på sjukhussal för pappsen. Inga nya undersökningar förrän på måndag.
Det verkar inte som om de nappade på förslaget att ta en bit av Sven´s regnponcho, men vi försökte ju ialla fall.
Idag blir det nog ett försök till melodikryssande och sedan lite fika. Och bara ta det lugnt.
Han hälsar till er alla!
Carpe Diem
/Marianne
lördag 9 juli 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hej Marianne !Är du alltid så morgonpigg alla dagar,hur orkar du ? Jag tillhör den morgonpigga skaran och tycker att det är så ljuvligt på morgonen särskilt vid denna årstiden sitta på altanen avnjuta kaffet.
SvaraRaderaNu till kämpen Gösta, skönt för honom att det bli ett uppehåll för det måste varit en ansträngd vecka för honom.
Hoppas när måndagen kommer att läkarna kommit fram till positivt besked och att dom kan åtgärda problemmet med lungan.
Tänker på Gösta och han får en extra stor styrkekram. Kramar och hälsningar till er alla tre även till övriga här ha skön lördag. Doris
Morrn på er alla! Ja du Marianne som är så morgonpigg, jag vaknar också tidigt när det är sommar.
SvaraRaderaSå det blir ett par dagar nu som Gösta i alla fall slipper mera undersökningar och röntgen, bara vänta. Jag gillar inte alls ordet vänta.... Jag hoppas, att ni kan lösa melodikrysset senare idag och få en stunds avkoppling. Gösta är så lyckligt lottad som har sin
"fantastiska trio" kvinnor som finns där vid hans sida.
Ett ord som jag älskar är ordet hopp - håller med Sven helt där. Det finns alltid ett hopp, även om det för stunden kanske känns motigt!
Jag hoppas dagen blir så bra det går, kanske ni inte har det lika varmt som vi har här - igår 30C. Tänker på alla nu som har det svårt, skickar med många styrkekramar och naturligtvis mitt motto: carpe diem!
Christina V-ås
Ett tillägg. Ann jag har full förståelse för dig som mist din dotter och för din svåra sjukdom.Men som Eva-britt skrev det är lika orättvist vem det än drabbar.
SvaraRaderaJag miste min son på hans ettårsdag sorgen är lika stor när det än händer.
Jag och min bror miste vår mor när vi bara var små barn,då hade mina morföräldrar mist ett barn tidigare på tolv år.Det fanns inte dom resurserna inom läkarvården som finns i dag.För båda deras barn dog i allmän blodförgiftning. Vår far var nu ensam med två små barn.
När jag var tjugofem år miste jag mina kära morföräldrar som så väl tagit hand om oss och gett en kärleksfull uppfostran.Samma år som mitt barn dog miste jag också min far endast femtiofem år.
Många av oss är hårt drabbade på olika sätt under livets gång.
Även om det inte finns bot för allt och inte heller kommer att finnas går läkarevetenskapen framåt. Vi får hoppas på vetenskapsmän och professor att dom lyckas i sina forskningar även i den svåra sjukdom du drabbats av Ann.
Mitt hopp och min tro har burit mig igenom mina sorger.Det är något som ingen kan ta i från mig.
Efter som Gösta har blivit som en god vän är det en självskriven sak att man hoppas och önskar att det ska bli en förbättring för honom.Hoppas och önskar kan man alltid göra.
Jag vet att det finns många av oss här som gått igenom och går igenom sjukdommar och sorger alla drabbas vi på olika sätt.
Önskar en god dag för alla.Stor kram ! Doris
Hej!
SvaraRaderaFörstår att helgen kommer att gå i lugnets tecken utan vidare undersökningar eller åtgärder. Kanske tiden läker även hålen i Göstas lunga. Önskar att dagarna ska förflyta utan än större bekymmer och besvär och att plåstren håller smärtorna borta till största delen.
Tankarna går som alltid till dig Gösta och varma kramar till dig och de dina från Iris.
Go´förmiddag!
SvaraRaderaJaha, nu är melodikrysset löst o jag hoppas att Gösta gjort detsamma, och att han får en bra lördag utan allt för mycket krångel med sin sjukdom.
Jag sänder Styrkekramar och håller helt med Doris, vi är många som lever med tragiska minnen, min far sköt sig i källaren en kall vinterdag.,55 år, min lillebror dog, ja, listan kan göras lång. Men, som sagt, man får ta tillvara det ljus som strilar in.
Ingalill
Jag har läst Göstas blogg sen den startade.
SvaraRaderaNågon gång tidigare har jag kommenterat och fått på truten.
Denna gång måste jag skicka en kommentar till Doris.
Jag blev djupt rörd av ditt tillägg.
Så väl och balanserat skrivet. Det har jag aldrig tidigare sett. Du måste vara en mycket klok och livserfaren människa
Tack!
Måste bara få säga att alla hanterar sin sorg på olika vis, och sorger kan bestå av flera delar. Vissa har sorg över en bortgången anhörig, sjukdom bland nära o kära, sorgen över att man mist sin köresta via separation t ex. Man kan t o m känna sorg över att ens katt blivit sjuk. Jag tror ändå, att bortom all srog så öppnar sig ett ljus, och när man är "mogen" kan man se det, och man får då se livet ur andra perspektiv och några erfarenheter rikare, även om dom är dåliga.
SvaraRaderaSå att ha en strimma av hopp även när det känns som tyngst gör nog varje människa mer mottaglig för nya intryck.
Hälsningar Lenniem o Stor kram till Gösta, Reserven, Sonja, Doris, Sven o alla andra....
Följer dagboken varje dag...och känner mycke mycke med Gösta...Så sant som alla skriver och idag vill jag skicka en stor stor kram till Dig och till Lennie som skriver vad jag tror rakt från hjärtat..Sorg kan vara så mycke och ha så olika betydelser för oss..Tack Lennie.
SvaraRaderaGreta en medmänniska ..