tisdag 19 juli 2011

Väntan och våndas...

God morgon, reserven här igen.

Gårdagen passerade förbi så sakteliga i grådasket.
Gösta och läkaren språkades vid ett par gånger under dagen . Just nu verkar det som om planen är transport för vidare behandling på Umeå sjukhus.
Pappa är väl inte överlycklig direkt, blir ju liksom på fel håll om man vill hem...
Fortsättning följer...

Som alltid,hälsningar till er alla och Carpe Diem!

/Marianne

6 kommentarer:

  1. God morgon! Gårdagen är över och nu har man beslutat att Gösta skall få fortsatt behandling i Umeå! Man upphör aldrig att förvånas! Det hade ju varit bra, om läkaren förklarat vad den behandlingen går ut på och inte bara transport till Umeå.
    Jag förstår, att denna väntan är otroligt jobbig för både dig Gösta, Sonja och Marianne, men vad kan ni göra?
    Vet inte hur Göstas andning fungerar nu, men jag hoppas att den är bättre.
    Jag är så oerhört tacksam Marianne, att du finns här och håller oss alla informerade om vad som händer.
    Nu hoppas jag att resan går bra, att ni får någon rak upplysning om vad som väntar Gösta i Umeå och skickar här med alla styrkekramar jag kan och ett carpe diem!
    Christina v.ås

    SvaraRadera
  2. God morgon!
    Håller helt med Christina v.ås i allt vad hon skriver!
    Hoppas på det bästa för Gösta och alla Er andra!
    Kramar och Lycka till hälsningar från
    Elisabeth en medmänniska från Skåne

    SvaraRadera
  3. Hejsan!
    Ja, vad mer kan man säga denna dag än det Christina redan sagt? Nä, inget. Man upphör nog aldrig att förvånas, eller kanske det kan bero på att man inte förstår hur man tänker och planerar inom vården. Ena dagen lungkliniken och andra dagen Umeå?
    Ser fram mot din fortsatta info Marianne ang planeringen för Gösta och hur han mår. Och Gösta - tänker på dig och skickar med så många varma styrkekramar jag kan. Självklart även varma kramar och tankar till Sonja och dig Marianne. Hälsningar från Iris

    SvaraRadera
  4. Hejsan,
    Jag har slutat förvånas för länge sedan, och läkaren har säkerligen talat om för Gösta hur det ligger till, annat vore ju skam.
    F ö så ser allt än mörkare ut nu, en av mina väninnor har, efter att "ha tillfrisknat" från sin bröstcancer, nu drabbats av en aggressiv lungcancer, dagarna är räknade. Hon är bara 42 år ung. Tar detta aldrig slut???
    Jag är så less på denna sjd, less på att vänta, man vet ju att slutmålet är en plats i underjorden, men varför tar det så lång tid?? I hur många år har Gösta skrivit egentligen, och väntan tycks aldrig vara över för honom. Tragiskt.Det vore stor skillnad om man hade benign cancer, då fick man ju vänta på nåt gott istället för ont, eller hur?!
    Jag hoppas Gösta får det bra i alla fall.
    Hälsningar från Ann som själv är dödssjuk

    SvaraRadera
  5. Jag håller verkligen med,varför kunde dom inte skicka dej gösta på en gång till umeå.Jag blir så arg och det är lite typiskt östersunds sjukhus,dom ska klara allt själva.Har själv cancer för andra gången,och kan inte säga att jag har fått bra vård el, bemötande på nåt vis,känner sej väldigt utlämnad,och du har fått plågas så länge med dina lungor,håller med dej Ann,denna jäkla sjukdom väldigt tragiskt att både du och din väninna drabbats så hårt.Hoppas Gösta att dom hjälper dej nu,för du är en kämpe,det är inte jag kan jag säga,hälsningar kirsti,

    SvaraRadera
  6. Go´kväll,

    Ja, det är en jädra sjd, jag förstår både Ann och Kirsti som tycker det är meningslöst. Förstår även Gösta, och vill säga, att Ösd sjh är inget undantag, jag bor i Trollhättan och vi dras med ngt som heter NU-sjukvården. Överbeläggningar på akut o avd är vardagsmat, långa väntetider, många timmar på akuten. Till råga på allt elände får nu den nya regionchefen , för Västra Götalandsregionen,en lön på 170 000 per månad!!!Man tror inte det är sant! och dessutom i detta RÖDA län!!Pengar som skulle kunna satsas på sjukvården, ni vet - många bäckar "SMÅ? STORA! blir snart en Å!
    Dessutom ska högkostnadsskyddet höjas, och vi som är berättigade till färdtjänst ska kopplas till Senegal!! Ja, herre min je.
    Jag hoppas att Gösta, Ann o Kirsti m fl som är obotligt sjuka får den vård dom är värda, och att alla medel sätts in för att stötta dem.
    Hälsningar från Anna Larsson i Trollhättan

    SvaraRadera