lördag 4 september 2010

Nattron

Lördag 4 september 2010. Vaknar till musik från en tv-serie som hette High Chapparall. Det är ju en tid sedan den gick på tv. Den store idolen blev ju Manolito. En mörkhårig man med ett brett vitt leende i ansiktet. Natten har varit lugn i övrigt. Med radion på i bakgrunden har det gått väldigt bra att sova. Lite problem med att få riktigt med luft emellanåt. Då har det bara varit att vrida på sig lite grann och fortsätta att sova. Vad lördagen har att bjuda ska bli intressant att möta. Hoppas det blir något oväntat. Carpe diem     Klockan är 04.14

8 kommentarer:

  1. Hej Gösta ! Skönt att natten varit lugn.Radion är ett bra sömnmedel för mig också när jag har svårt för att sova.I dag bli det ett tur till lingonskogen igen och kaffekorgen ska med det är ett måste. I morgon ska jag tillsammans med dotter och barnbarn samt mitt 5-åriga barnbarnsbarn Till Vimmerby Astrid L värld.Så det bli en heldag hoppas bara att vädret står sig.Hoppas att du får en trevlig dag och något besök att prata bort någon timme med.Önskar dig en fortsatt trevlig dag och åter en lugn natt.Kram och hälsningar Doris

    SvaraRadera
  2. Morrn Gösta! Så bra, att du har kunnat sova litet bättre. Ja, jag har alltid en liten radio påslagen på nattduksbordet. Kopplar av till småpratet och musiken där. Visst minns man Manolito och hans leende, Gösta! Minns även den "store" Hoss i bröderna Cartwright!
    Ska bli soligt väder här idag, jag kanske följer med min dotter, måg och barnbarn ut i skogen.
    Hoppas din lördag blir solig också, och att du får oväntat besök (som i reklamen).
    Ha det så bra och ta dagen som den kommer - carpe diem!
    Christina, V-ås

    SvaraRadera
  3. God morgon Gösta...Skönt att läsa att natten varit lugn de betyder så mycket för den dag som kommer..Ja vem minns inte Bröderna Cartwright med dom snygga killarna...Jag gick på den tiden på en lanthushållsskola där vi också bodde...Vi skulle vara inne på våra rum kl 22 och jag tror att serien slutade kl 22.30 ..Vi fick inte se filmen klart alltså..Vi var mellan 18 och 30 år men regler var regler så de var inte något att snacka om..Året var 1962 och jag undrar vad man skulle säga om sådana regler idag.
    Vi brukar säga att de var bättre förr ...men allt var nog inte de ändå..
    Men de blev ju folk av oss också iallafall..
    Här försöker solen tränga fram och kanske blir de svampplockning eller så får de vänta till nästa vecka då de ska bli lite mer sol så de kan få torka upp lite till...
    Hoppas Din dag blir bra med som Du skriver ett oväntat besök...Kram på Dig..Ulla

    SvaraRadera
  4. Ulla.
    Då är det värre med stockholmarna. Likt spermier är det bara en på miljonen det blir folk av....Haha
    Kjelle

    SvaraRadera
  5. Hej Gösta!
    Jag ser att du kämpar på. Har inte skrivit på länge, men det har sina randiga skäl.
    Det är ju underbart att du fortfarande får ha det lugnt på nätterna.
    Radion är suverän att somna till. Jag ställer in hur länge den ska vara på så den stänger sig själv efter 1 - 1½ timme.
    Du har haft en bra sommar förstår jag. Inte så ensamt som du befarade för länge sedan. Hoppas att det händer något trevligt den här helgen också. Carpe diem
    Skickar många många mjuka kramar till dig.
    Ninni

    SvaraRadera
  6. Hejsan Gösta!
    Har varit bortrest en veckas tid och inte kunnat läsa din dagbok och om du visste vad jag saknat dina ord och tankar! Men nu har jag ”läst ifatt” och ser att du fått hjälp med andningen, läst artikeln i LT (fin som vanligt), sett att du varit iväg och handlat lite och också att du varit lite trött och haft lite mardrömmar, men på det hela taget är du ju samma varma person idag som för en vecka sedan, med stor empati och glimten i ögat när man läser din dagbok.
    Hur går det med sorterandet av dina bilder som ni tagit under alla aktiviteter i sommar? Har du gjort lite noteringar med varifrån bilden är, när den är tagen, vilka som var med osv? Jag är ibland lite dålig på sånt där, men ångrar mig så fruktansvärt efteråt, eftersom det direkta minnet sviktar emellanåt och jag minns inte exakt hur och när det var, vilket retar mig rejält.
    Nåväl, var bara en liten fundering jag plötsligt fick.
    Hoppas du haft en bra dag idag och att du får sova riktigt gott i natt, och jag ser fram emot morgondagens dagbok från dig! Många varma tankar och kramar till dig från Iris

    SvaraRadera
  7. Manolito bland det första jag såg när vi flyttade till Sverige.

    SvaraRadera
  8. Varje kväll innan jag somnar ber jag Sinnesrobönen:
    Gud ge mig sinnesro
    att acceptera det jag inte kan förändra
    mod att förändra det jag kan
    och förstånd att inse skillnaden

    Den bönen ger mig ro - kanske något för dig om du känner dig orolig.

    Hälsningar
    Margareta

    SvaraRadera