fredag 2 mars 2012
Dagbok
Dagboken 02 mars 2012. En konstig känsla av att avlida kom över mig idag. Luftrumet blev för litet och det var bara att kippa efter den. När det sker sådana här saker blir paniken stor och tankarna rusar åt olika håll om vad som ska ske med allt som väntar. Rådet blir oftast ta det lugnt så löser det sig. Försöka duger och oftast gör det det. Carpe diem Klockan är 23.54
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Morrn Gösta! Ja, jag förstår dig helt och fullt!
SvaraRaderaDet måste vara en fasansfull känsla att uppleva det, tiden står still, allting "kryper" liksom närmare och närmare på en. De råd du får att ta det lugnt är så lätt att säga, men du klarar det, Gösta! Det är just i sådana situationer man som medmänniska känner sig så liten och obetydlig!
Jag hoppas att dagen förflyter bra för dig, att du och Sonja kan koppla av, njuta a dagen, ta hand om varandra!
Idag blir det mycket sport att se på TV, i morgon blir det att spana efter Sven i Mora, undrar om han går att känna igen bland alla människor? Tre av mina barnbarn tänker åka Vasaloppet, men vägrar tala om för mig vilket startnummer de har!
Till er alla mina vänner här: ha en bra dag, med ett leende skriver jag
carpe diem!
Christina V-ås
http://results.vasaloppet.se/2012/?&lang=SE&pid=startlist
SvaraRaderaHär söker du startnummer. Sedan kan du följa dem under hela loppet, kontroll för kontroll, ända till målet i Mora.
Kjelle
Hej Gösta!
SvaraRaderaVilket fint råd du ger idag - ta det lugnt även när panik och tankar virvlar runt! Jag har också ibland känt samma känsla som du, men precis som för dig, så har har det löst sig!
Hoppas den här dagen har varit bättre och att du och Sonja kunnat njuta och rå om varandra på ett bra sätt.
Här har vi haft ännu en dag med strålande solsken, inte så många plusgrader, men sol och det ger ju att man gärna ger ett leende till människorna i ens omgivning. Nu får du och Sonja och alla mina andra vänner här i dagboken ett stort soligt leende och många varma solskenskramar. Hälsningar Iris
Hej alla..Idag är det en sorgens dag. En nära anhörig somnade in under fm. Redan igårkväll fick jag föraningar, kände en sorg i bröstet, han hade legat dålig någon vecka. Imorse när jag vaknade förstärktes känslan och jag kände att idag kommer något att ske. Konstigt, i vår släkt har de flesta valt att somna in på lördagar, när alla är hemma och lediga,kanske därför. Vi köksbordet efter frukost blixtrade något förbi i ögonvrån och jag tittade på klockan. En stund senare kom budet. Sitter hela fm med ett tänt ljus och tårar rinner och vi samtalar om honom. Går sedan ut i den klara friska luften och tittar upp på den blåa himlen och tänker, vilken vacker dag han fick somna in.
SvaraRaderaGår in och finner en dikt av Tranströmer där han som 5-åring är med om sin mormors död, redan en halvtimme innan telsamtalet kom skickade hon ut en tanke till honom så han visste redan. Kanske var det det jag kände.....
Visste inte om jag skulle dela med mig men kände att jag vill ändå....
Gösta, hoppas din andning blivet bättre, annars tag ett djupt andetag så brukar det lugna ner sig och rädslan o paniken lägger sig
Kram till er alla
Maggis
Världens roligaste skämt
SvaraRaderaEn stockholmare som precis fått sin jaktlicens var i Skåne för att jaga and och hade blivit tilldelad ett jaktområde bredvid en gård mitt på slätten. Utanför gården stod en bonde och tittade intresserat på. Plötsligt kom några änder flygande och stockholmaren lyckades träffa en av dem. Nu hände det sig så att den landade på bondens mark, precis utanför jaktområdet. Stockholmaren rusade snabbt dit för att plocka upp anden, men bonden var redan där och sa:
– Anden landade på min mark och då är den min.
Stockholmaren började argumentera, men bonden stod på sig och sa :
– Kan vi inte komma överens får vi göra upp med en koddaspark.
Stockholmaren frågade vad det är för något.
–Det går till så att vi ställer oss mittemot varandra. Sedan sparkar jag dig allt vad jag kan i skrevet, och sedan gör du likadant på mig. Den som skriker minst får fågeln.”
Stockholmaren var tveksam, men ville gärna ha anden, så han gick med på förslaget. Skåningen rättade till trätofflorna och drog sedan till det värsta han kunde. Stockholmaren sjönk ihop men sa inte ett ord. Efter ett par minuter hade han rest sig och ställt sig beredd. Då sa bonden:
– Jag har tänkt på saken. Du kan ta anden.
------------
Så här i dessa tider kan vi behöva ett skämt
Visserligen är jag själv ett stort skämt....
Apropå VAsaloppet i morgon.....
Vill ni se mej så koppla upp er på Skype
Jag stannar nog inne och kollar TV imorgon
brukar gå ut senare och kolla alla galna eftersläntare för då kan man få se vad som helst....
Sven Lindh
carpe diem
Hej Gösta!
SvaraRaderaVisst kan man få en sådan känsla ibland och det
är fruktansvärt. Jag kallar det för panikångest när det infinner sig. Det är rätt som Du säger att för det mesta hjälper det att andas lugnt.
Hoppas Din och Sonjas dag har varit solig o bra.
Här har vi haft riktigt soligt o vårlikt.
Nu önskar jag Er en skön kväll o en lugn natt!
Hälsningar till Er och alla andra önskar
Elisabeth en medmänniska från Skåne