torsdag 13 januari 2011

Ännu en dag

Torsdag 13 januari 2011. Ännu en skriftlös dag. Carpe diem               Klockan är 04.37

8 kommentarer:

  1. God morgon GÖSTA...de känns konstigt att skriva GOD...när jag förstår att natten inte har varit bra för dig heller..jag låg i natt och funderade på att nattens timmar kan gå så sakta så sakta..och dagens timmar bara rusar iväg..
    Jag tänker på dig Gösta och alla alla som av någon anledning inte fått ta till sig nattens sköna stärkande sömn...
    Stor stor kram ...ULLA..

    SvaraRadera
  2. God morgon Gösta!
    För min de inte så god, kunde med stor möda ta mig ur sängen för en stund sedan.Smärtan på skalan 1-10 var nog 30.Har tagit extra morfin 40 mg. Sammanlagt blir det ca 600mg/dygn, vet ej om det är en mycket stor dos.
    Sömnlösa nätter som vanligt.
    Väntar på utvärdering med läkarna den 27/1.
    Den prognos jag fick före jul 2-4 mån kvar gnager men vill inte tro på den.
    Känns bra och stimulerar att läsa att det finns omtanke.Trots att inkorgen har varit tom. Jag har kanske inte svarat, är lite ur kontroll ibland.
    Ber för dig Gösta och alla Er andra dagligen.

    Gert i Kalmar

    SvaraRadera
  3. Morrn Gösta och alla ni andra! Det gör mig så ont, att höra att flera av dem som skriver här har det så jobbigt. Nätterna går sakta utan sömn och med värk, jag försöker förtvivlat sätta mig in i hur det måste vara. Det känns så orättvist, att vissa människor skall behöva genomgå ett sådant lidande med värk och annat.
    Ni alla har lärt mig, att verkligen uppskatta det man har och finnas för andra. Jag kan bara skänka mina tankar och varma kramar till er, litet, men ändock.
    Hoppas att dagen kan bjuda på något positivt, ett besök, ett telefonsamtal eller något trevligt kort eller brev.
    Carpe diem!
    Christina V-ås

    SvaraRadera
  4. Måste bara göra ett inlägg ...ang de Christina i V.ås skriver i slutet av kommetaren...ett kort förgyller många många dagar..man kan ta fram de igen och igen och känna värmen och omtanken länge länge...
    Jag har en hel låda med kort...mina ungar säger att jag är kortoman..vackra,roliga och kort med små tankevärda ord..som man köper på bl a ÖB..10 st för 10 kronor..
    Nu ser de ut som jag är 5 år när jag skriver med vänster hand...ser knappt själv vad de står mycket mindre postisgubben.Men de blir bättre.
    Nu när jag själv fått kort förstår jag ännu bättre hur värdefullt de är när de dimper ner en hälsning.
    Då känner man att nån bryr sig....
    Ulla

    SvaraRadera
  5. Stackars er som har det så jobbigt Gösta Gert och Ulla. Jag kan berätta i julafton fick vi fara in med maken då hade ha fått propp igen, Så i förrgår blev det en ny sjukhusresa och i dag har de ringt att han är sämre,Ja hela förra året gick i sjukdomens tecken och dt verkar inte bli bättre i år,dessutom har inte sömnen velat infinna sig för min del i natt.
    Carpe Diem
    Gunnel i Jönköping

    SvaraRadera
  6. Styrkekramar till dig Gösta och alla ni andra. Här finns det omtanke, vänlighet och värme mitt i all smärta som förgyller dagen efter långa sömnlösa nätter. Tack för ni finns.

    Carpe Diem
    Annika

    SvaraRadera
  7. Jag skulle vilja krama er alla på denna sida men då fick jag väl polisen på mej. Men det är faktiskt så att jag på denna sida funnit människor så fulla av värme och kärlek och omtanke att jag inte trodde det var möjligt. Hoppas Ni förstår att jag "gillar" er alla.
    Gert jag tänker på dej varje dag...ofta...ofta det ska du känna och du vet vad jag har för mailadress och behöver bara skriva...

    tajger.puff@telia.com
    Där har ni min adress

    När allt är som värst måste man försöka hitta detta "carpe diem" och på något sätt, om så bara med en kopp kaffe och det godaste bakverk man vet, förgylla "just nu-et" det enda ögonblick man vet att man har. Det är svårt många gånger att hitta detta "carpe diem" när det är som värst men om man kan det(och det går faktiskt) så kan det bli en GULDKANT även på en sorgkant.

    Jag vet inte vad som är rätt. Att få höra av en läkare att man har ett år att leva eller att han istället sa som man säger på många andra ställen runt om i världen "Nu kan Vi inte göra mera nu är det upp till din kropp att kämpa" Jag tror att jag hellre skulle vilja få det beskedet.Ingen, nej ingen kan exakt säga hur länge man kommer att leva. Det finns säkert miljoner och åter miljoner fall som förklarats som omöjliga att bota men där "kroppen" eller "någon" eller "något" gjort personen frisk igen och fått läkarna att tappa hakan.
    Carpe Diem tillsammans med "hoppet" är en bra kombination. Jag vill ge "carpe diem", jag vill ge "hopp" till dej Gert

    Vi hörs snart igen

    Sven Lindh

    SvaraRadera
  8. Gösta !
    Till dig varma tankar och kramar men även till er övriga som kämpar på med krämpor och som inte kan njuta av en god nattsömn och där även dag är kämpig.Tänker på er och känner verkligen för er.Önskar er allt gott.Kramar och hälsningar Doris

    SvaraRadera