torsdag 2 februari 2012
Dagbokskorn
Dagboken 02 februari 2012. Årets andra månad har börjat lugnt med de vanliga dagsrutinerna omläggning och lindning av benen. Hoppas morgondagen blir bra också för oss alla. Carpe diem Klockan är 00.29
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Morrn Gösta, Sonja och alla andra kära vänner här.En ny dag har börjat, jag läser att du har det lugnt, gott att du blir omskött med benen, förhoppningsvis du får plåstren bytta med.
SvaraRaderaI morse när jag vaknade, var det litet kaotiskt. Rapporter kom över lokalradion, att en restaurang brann här i närområdet, kraftig, giftig rök, så jag måste stänga ventilation och inte öppna fönstren. Det ser ut som London-dimma här ute nu. Det är -10 gr och jag stannar nog inne idag, vad jag vet nu. får följa rapporterna om vad som startade branden. Restaurangen är dock helt nerbrunnen, ingen blev innebränd, som tur är.
Lyssnade på Alltinget på P4 igår kväll, det är mycket man får lära sig av att bara lyssna.
Nu hoppas jag, att ni alla får en bra dag, ta väl vara på den.
Kram och carpe diem!
Christina v-ås
Hej Gösta !
SvaraRaderanär du var med i Karlavagnen tisdagkväll hade jag somnat. Var ganska trött efter dagen då jag först var barnvakt några timmar sedan kom mitt barnbarn med familj och vi åt middag tillsammans och det var jättemysigt men det känns att man är ganska ringrostig.
Men det var underbart att höra din lugna trygga röst i Karlavagnen.
Än en gång skriver jag att du är beundransvärd och du ger sådan trygghet till oss alla.Jag kommer i håg första gången jag hörde ditt samtal på Karlavagnen. Du ingav en sådan trygghet och det var något jag tog med mig vid min första operation år 2009.
Tänkte att jag måste gå in och följa din dagbok och det har blivit några år nu, vilket jag inte ångrat
Glädje jag kände över din kontakt med din dotter Marianne och med Sonja. Allt är som en vacker saga som man vill ska får vara länge.
Men vi får glädjas av dagen som är och hoppas på morgondagen.
Här i Småland har kylan slagit till nattetid men underbara dagar med sol och -10 grader.Lagom väder för oss som bor här nere i Småland och inte är vana vid så sträng kyla.
Jag önskar dig och Sonja en fortsatt bra dag samt övriga vänner här på bloggen. Kramar och hälsningar från Doris.
PS klockan är 8.50 när jag skriver men 11.50
SvaraRaderapå min kommentar. Visa inte rätt tid. Vet inte varför men det kanske är så för fler här.DS kram Doris
Doris, ser nu att jag också fick fel tidsangivelse.
SvaraRaderaChristina v-ås
Hejsan Gösta, gott att februari börjat lugnt för dig, och förhoppningsvis fortsätter i samma tempo. Ser varje morgon fram emot att följa dig i dagboken, att läsa dina rader ger styrka.
SvaraRaderaChristina - du är bara så go´, tack för stödet, jag saknar min Gulle varje dag, det kanske blir svårt för mig att fästa mig vid en annan katt. Gulle var så speciell, pratglad, livsnjutare - liksom jagm han styrde och ställde, jamade högljutt när det var dags för oss att krypa till kojs, han "sprang" före mig till sängen, och började "trampa" , sen skulle han ligga på kudden en stund och gosa. Likadant varje morgon, jamande när vi skulle gå upp, gosande först på kudden en stund, tillsammans med ett av hans gosedjur..Ja, jag saknar honom så.
Men, var sak har sin trid..
Idag är det -10 här, gråmulet än så länge, jag ska börja packa ner lite saker inför flytten, känner mig glad!
Doris skriver så fint, instämmer helt.
Ha nu en bra dag, alla rara...
Kramisar från Ingalill
Hej. Jag är djupt olycklig efter min älskade makes prostatacancerbesked. Han har inte "släppt in mig". Han förstår inte min sorg och vrede. Har velat vara med på läkarbesök men nekats detta. Han är nu opererad och har varit på sitt första återbesök och fått info om allt avseende operation och framtid. Jag mår jättedåligt av detta, känner mig rädd och förtvivlad, det förstår han inte, det är ju han som är drabbad. Snälla någon svara, är detta ett vanligt fenomen. Vi har varit gifta i 47 år ! Hittills mycket lyckliga, men nu vet jag varken ut eller in..
SvaraRaderaHej du anonyme. Det är vanligt att mänen stänger in sig för dom upplever sig bli mindre värda. Försök att prata med honom som vanligt och verka inte påträngande. Visa att du känner dig delaktig och att du förstår vad han går igenom. Så småningom kommer han att ge dig förtroende att dela det han har just nu. Försök att bara vara till hands när han vill prata om sin situation. Du kan försöka närma dig lite försiktigt när det yppar sig tillfällen. Carpe diem Ps. Du kan sätta ut ett namn det är lättare då Ds hälsningar Gösta
SvaraRaderaKära Anonym...Jag tror det är ett vanligt fenomen när någon drabbas av allvarlig sjukdom att utestänga sin partner och behålla det svåra för sig själv. Kanske för att skona den andre eller annan orsak. Det är synd för det gagnar båda partner att prata öppet om det, se denna Göstas blogg som öppnat upp för alla. Om du försiktigt kan börja prata med din make, kanske hänvisa till Göstas blogg så kanske ni kan börja närma er varandra. Det skulle underlätta för er båda. Han förstår nog inte just nu att även du har det jobbigt utan han kanske är i en chockfas och ser allt mörkt. Lycka till.....
SvaraRaderaHälsning
Maggis
Av hela mitt hjärta TACK. Det är kontigt, han verkar inte alls att bry sig trots beked om misstänkta förändringar i bäcken och binjure. Har aldrig fått något säkert svar angående dessa misstankar som ju oroar mig oerhört. Gösta, Maggis och alla ni andra är fantastiska. Jag är glad att jag hittat din blogg. Kommer att följa era råd och hoppas att jag kan sova lite bättre. Till saken hör att han inte berättat om sin sjukdom eller operation för någon nnan än mig och våra barn vilket gör att jag inte heller kan prata med någon som känner oss. Han har klarat allt själv, tagit sina Fragminsprutor, burit sin kateter utan att beklaga sig och kämpar nu med inkontinens som jag tror besvärar honom mycket. Antonia.
SvaraRaderaKära Antonia, jag förstår precis vad du menar! Han kan också vara mycket rädd själv, han tycker att hans stolthet förbjuder honom att visa det. Jag talar av erfarenhet - min make gjorde precis det, innan han till sist själv började berätta. Du kommer att få så mycket stöd från oss alla här Antonia, lovar dig det! Då känner du, att du inte är ensam att bära din oro, så försök att vara som vanligt.
SvaraRaderaÖnskar dig och din familj så bra det går nu.
Kram!
Christina V-ås
Hejsan Gösta!
SvaraRaderaSkönt att månaden börjat lugnt med omläggningar och lindning av benen. Hoppas också att plåsterdistributionen fungerar som den ska.
Idag har vi här ett väldigt snooväder, det är i och för sig vackert att se på från insidan, men någon längtan till att gå ut i snöyran har jag absolut inte.
Alla skriver så bra och jag njuter av att läsa och instämmer med alla, även det som gäller klockslagen :-)
Till Antonia skickar jag idag en extra tanke och hoppas att ni kan lösa upp knuten som uppstått i samband med din makes sjukdom. Och jag är optimistisk nog att tro att ni löser det. Försök få maken att läsa Göstas dagbok, säkert kan din man hämta mod och inspiration här.
Till Gösta, Sonja och alla andra önskar jag en fortsatt bra dag och skickar mina varmaste kramar från Iris
Godeftermiddag Gösta...Hoppas din dag varit bra Här har det varit omkring -11 hela dagen men sol och så vackert ute. I morse -15 gr.Har dock hållt mig inomhus idag p.gr.a förkylning(Brukar alltid bli förkyld i februari, så det är min förkylningsmånad,blir nog för kall om näsan)
SvaraRaderaChristina nämnde tidigare att hon samlat på kylskåpsmagneter, jag har också en del. Detta är vad som döljer sig under mina just nu på kylskåpet
På mitt kylskåp idag: 2 magneter med text, den ena: Barn behöver förebilder, inte kritiker: Den andra: Engelsk text översatt ungefär som att hade jag vetat att barnbarn var så roliga så hade jag valt dem först, tjaa....
En urklippt annons :konsert med Mikael Wiehe, 8:e febr, ska beställa biljett
En lapp från mitt barnbarn: Ni är bäst, älskar er så mycket, Puss Puss+en massa hjärtan
Ett recept på blodsockervänliga banan o mandelmuffins som jag ska baka.(låter väl gott)
Liten plansch på våra 10 vanligaste vinterfåglar, En bild på blåsippor som påminner om våren, En hockeybild urklippt fr tidningen på det 15-åriga barnbarnet samt Inköpslista vad som behöver handlas....
Önskar er alla en fin kväll, ikväll kollar jag på Debatt på SVT
Stor Kram
Maggis
Hej på er alla rara,
SvaraRaderaAntonia - jag sänder dig en stor värmande kram, jag tror också att din käre make är i chockfasen, men sen är det så individullet hur man reagerar. Det är inte lätt att hantera en cancerdiagnos, vissa vill "stänga in sig" och ej belasta sina nära och kära. Det är svårt, både för den sjuke och omgivningen, du får försöka få honom att inse att ni är två på "resan", som en av mina vänner säger, själv sjuk i cancer.
F ö Maggis, vilken trevlig och kul berättelse, vilka fina grejer du har, banan/mandelmuffinsen receptet får du gärna skriva ner..Det är så härligt med små lappar av diverse slag, jag har en på mitt kylskåp med texten "Var Dag är en sällsam gåva, ta vara på den" som jag tycker är fint, kort på syskonbarna-som står mitt hjärta så nära i och med att jag tyvärr inte har egna barn, "komihåg-lapparna" blir dock fler och fler..förstår inte det....Sen lite roliga magneter, har lätt för att samla på mig sådana,
ja, det är vad som finns i dagsläget..
Jag ska ocksy kolla Debatt ikväll, antar att Malmövåldet kommer att debatteras..Brukar kolla på Svt-play på datorn på "efterdebatten", intressant inferno ibland..
Ha de gott nu alla rara vänner
Kramisar från Ingalill
Hej Gösta!
SvaraRaderaDet var roligt att få höra Din röst igen i Karlavagnen, tack! Jag har följt dagboken sedan
första gången jag hörde Dej just i Karlavagnen.
Känns som vi är gamla bekanta!
Hoppas Din dag har varit bra och att Sonja snart
är hos Dej igen. Jag ser fram mot Din dagboksnotering varje morgon och hoppas att hälsan är bra.
Jag vill även hälsa till Din familj och alla andra i dagboksfamiljen.
Kramar från Elisabeth, en medmänniska från ett kallt och vintrigt Skåne