onsdag 1 februari 2012
Dagboksflarn
Dagboken 31 januari 2012. Sista dagen på årets första månad som förhoppningsvis sätter ut markeringarna för det följande året med väg och diken lite markerade hur vi ska gå. Ett bra slut att få avsluta med en glimt från karlavagnen få påminnas av de tidigare programmen som varit. Det blev ett misstag av att programmet skulle upphöra utan det var byten av programledare framöver. Tack alla som kommit med kommentarer och stöd. Ett speciellt stöd och tack till er som behöver hjälp och stöd av vård direkt anpassad till er situation.Hoppas att den blir till hjälp. Carpe diem Klockan är 00.18
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Gösta...Karlavagnen igår, så fint, Tack. Säjer som Maggan i Halmstad: Man blir nästan lite kär när man hör din röst, precis som du befann dig i rummet där vi var...Många satt samlade och lyssnade runt radion.
SvaraRaderaSom du förstår så betyder du oerhört mycket, både för sjuka och friska. De sjuka får ett hopp och de friska förstår värdet av livet och känner tacksamhet. Du om någon har visat att man aldrig skall ge upp, det är ett privilegium att fått lära känna dig genom bloggen.
Idag till frukosten har jag ätit den
tradionella KIWIN (en varje morgon) Full av C-vitaminer, kalium A+E-vitamin samt nyttiga fibrer. Nu behövs vitaminer.
Februari har börjat med riktig kyla, -14 gr här i morse, så nu åker långkalsongerna på
Önskar dig och alla andra rara människor här en bra dag
Varm Kram
Maggis
Hej GÖSTA!
SvaraRaderaAtt få höra dej i karlavagnen i går kväll kändes
otroligt. Jag läser din dagbok så gott som nästan varje dag, och att då få höra din röst som trotts sjukdom, och svår smärta kunde låta så glad och även positiv det var fantastiskt att höra. Jag är ju ännu förskonad från sjukdom och elände, men jag förstår att när den dagen kommer så gäller det att aldrig ge upp.
Jag önskar att Du får uppleva ännu en lång tid med din Sonja och Marianne som gett dej så mycket av glädje och tröst.
Tack får vi säja att Karlavagnen inte slutar det är ett otroligt program där människor får komma till tals med bekymmer och glädje.
Här i Torslanda har vi vaknat till en 11 gradig kall morgon med solen på uppgång.
Jag önskar dej Gösta en fin dag, och tack för din sköna röst i radion.
Viola i Torslanda
Hejsan.
SvaraRaderaAv en slump så hörde vi på Karlavgnen igår kväll. Det var länge sedan. Visste direkt att det var Sonjas Gösta. Hörde att Sonja var i Bålsta nu. Här rullar det på, du vet att Olle har gått igenom behandlingar för sin prostatacancer.
Han mår bra och hans värden är bra, utskriven från onkologen. Kollar var 6:e månad att PSA värdet är OK. Jag har lite problem med strålskador i tungan efter min brakybehandlibg, men det börjar ordna till det med.
Kan äta det mesta nu efter nästan två år, sedan behandlingen genomfördes. Jag kontrolleras också fortlöpande, var 3:e månad.
Önskar dig och Sonja allt gott. Vi hörs
//Lillemor & Olle S-näs
Hej Gösta! Håller med övriga här ovan, det kändes som om vi satt mitt emot varandra och pratade när jag hörde dig i Karlavagnen.. Det du berättade är helt fantastiskt, hur livet kan förändras och människor återförenas! Vad du nu upplever med din familj, var så tydligt, att man kunde känna dina tankar, Gösta! Som min dotter sade: "det är ju som en saga!"
SvaraRaderaJag hoppas, att det blir verklighet av din bok, ser fram emot att läsa den. Jag har en ny tanke inför varje påbörjad dag, låt ett ljus lysa upp den!
Jag hoppas att du idag får en sådan dag, hälsa till Sonja om du talar med henne i telefon.
Idag, är det soligt, men kallt -10 gr här, jag halkade iväg och handlade litet, lade ut litet mera mat till småfåglarna, såg flera domherrar idag, granna fåglar.
Ta hand om varandra, ett varmt leende från mig och ett carpe diem!
Christina V-ås
Hej Gösta,kul att höra dig i karlavagnen igen,jag läser din dagbok varje dag och följer dina dagar. Ha de så bra de bara går. Carpe Diem. Hälsningar Helge i Upplands Väsby.
SvaraRaderaHejsan Gösta,
SvaraRaderahåller också med övriga här, Du är så fantastisk, det är så härligt att läsa dina rader.
Jag försöker se någonting positivt, något att le åt varje dag, vissa dar känns allt grått, men dagen innehåller ändå små ljuspunkter som glimrar till ibland.
Denna vecka har varit händelserik för mig,
först det tråkiga - har ej kvar Nemo hos mig,:((
hans matte r ingde mig i fredags och var förtvivlad p g a att dom ångrade sig och ville ha tillbaka honom, barnen grät och det var allmänt jobbigt sa hon. Jag blev ställd, men jag är ju sådan att mår någon annan dåligt, så mår jag dåligt, tar liksom på mig andras "elände" (finns en psyk.diagnos på detta enl min syster som arb på psyk..). Hur som helst, dels p g a samtalet och dels p g a att Nemo varit så reserverad och rädd hos mig, det hade liksom inte sagt klick..så fick dom hämta honom..Deras glädje över att få tillbaka honom gjorde mig också lite lättare till sinnes..Men tråkigt, jag hade redan döpt om honom till "Fillijurppen"...Typiskt mig att råka ut för sånt, dessutom lider jag stort av beslutsångest, vilket dock inte visade sig när händelse nr 2 inträffade: Jag ska flytta, har redan skrivit på kontrakten för en lgh inne istan, det blir för långsamt här ute på landet när man inte är bilburen. Såg lgh på hemnet, superfin gavellgh med burspråk och badkar..älskar skumbad..ringde mäklaren och fick kika på den i torsdag, skrev kontrakt i måndags, bet handpenning, och får flytta in denna vecka!!! PUH, vilken fart, men kanske lika gott det..
Gruvar mig dock för att packa, men jag har rensat undan förut, så det ska nog gå det med.
Detta blev ett långt ego-inlägg, men ville tala om detta för er alla rara...
Nu ska det bli en kopp Mezzo, och läsa färdigt tidningen..
Kramisar från Ingalill
Inga-Lill, tack för du berättar...och absolut inget ego-inlägg. Det är ju gnm berättelser vi lär känna människor. Det blir ju jättebra med lägenhet i stan, du kommer att stortrivas och Nemo var ju efterlängtad tillbaka av barnen. Det blir kanske någon annan kisse igen, en liten kissunge...vem vet
SvaraRaderaHar oxå druckit en kopp Mezzo nyss, jättegott
Kram o Lycka till med allt
Maggis
Hej Gösta och alla andra!
SvaraRaderaSynd att jag missade dig, Gösta i Karlavagnen. Måste ha somnat i från radion. Det hade varit trevligt att höra dig. Jag lyssnar alltid på det programmet och löser Sudoku samtidigt, men när hjärnan blir trött släcker jag lampan och lyssnar på radion. Vad jag förstår av andra här, så var det ett bra samtal. Hälsningar från Hans i Tidaholm.
Hej Gösta! Jag hörde dig i karlavagnen i går. Jag lyssnar alltid på den. Jag blev så glad när jag hörde din röst. Du är helt enorm som orkar prata i radion.Här i Stugun skiner det sol i dag. Det är helt otroligt vilket fint väder vi har denna vinter. Jag åker skidor varje dag, tänk att få åka helt ensammen o vara i mina tankar, o fundera det behövs verkligen. Kramar till dig. Lilian
SvaraRaderaHej Gösta, Sonja och alla andra vänner här i dadgboken!
SvaraRaderaVilken magisk kväll igår, att få lyssna till dig Gösta på radion! Det var en underbar känsla.
Hoppas du sovit gott natt och att du sett ett ljus denna nya dag.
Jag är också så glad att kunna läsa allas inlägg här i dagboken och få dela både glädje och sorg med er alla.
Inga-Lill, det händer verkligen saker kring dig. Först Nemo, som du inte fick behålla. Men kanske ska du kolla med något katthem om det finns i din närhet om där finns någon lämplig kattkompis till just dig, eller kanske en liten kattunge som präglas direkt på bara dig. Men som du skriver, det funkade inte riktigt med kemin mellan dig och Nemo och katter kan ju vara lite egensinniga varför det inte är så enkelt att flytta på en lite äldre katt (vad jag tror i alla fall). Sen till nya lägenheten - det var ju positivt för dig. Önskar dig verkligen lycka till med flytten och lägenheten.
Hoppas alla har kunnat fånga något nytt och glädjande denna dag och jag önskar er en fortsatt bra dag. Var rädda om er och ge dom ni möter ett varmt leende.
Till Gösta, SOnja och Marianne en alldeles speciell hälsning till en alldeles speciell återförenad familj med varma kramar från Iris
Det kommer alltid en ny morgon så man kan tända ett nytt ljus...så ge aldrig upp.....
SvaraRaderaSå sa Gösta ungefär när han avslutade med att hälsa till oss alla...
Det är mäktigt och fyller mej....och det kommer från en man som går igenom så mycken smärta...
-----
Ni som missade programmet vet väl att ni kan höra det igen på SR eller ladda ner det via SR podradio så kan ni lyssna på det när ni vill..
........
carpe diem
Sven Lindh
hej Gösta.Hörde dej i går i karlavagnen Jag kände igen din röst Jag är ensam i natten då min gubbis somnade in för ett halvår sedan.Han somnade stilla i vårat hem efter en kort tids sjukdom .jag saknar honom efter 52 års äktenskap som vi delat i sorg å glädje Kram till dej från Tilda-Cajsa.
SvaraRaderaVilken solskenshistoria vi fick höra i går kväll! Det värmde våra frusna hjärtan Gösta! Det är aldrig för sent! Krama om din käresta när hon återvänder och många kramar får du från oss på Södermalm I Stockholm.
SvaraRaderaÖnskar ni får många sköna stunder tillsammans!
Gokväll igen,
SvaraRaderaMaggis och Iris - tack för stöd, Nemo var ju 8 år och det är nog lika svårt att lära en gammal katt som en hund...Det får bli som Iris säger, en katt från Kattslussen här istan sen när jag bott in mig. Jag ser så fram emot att få flytta, bor då i närheten av min syster m fam, vilket gör att vi kan träffas oftare.
Nu ska jag lyssna på Alltinget, och skaffa mig någon nya kunskaper, det är det som så spännande, att vilka frågor som helst dyker upp.
Önskar er alla en god natts sömn..
Nattisar från Ingalill
Ingalill, jag förstår dig. Kanske att Nemo saknade sin gamla familj? Har en dotter som upplevt samma som du, katten hade hemlängtan, den katten var 5 år gammal.
SvaraRaderaNu ska du flytta, kanske du ska skaffa en liten kattunge, börja om i en ny lägenhet, en ny liten kisse att gosa med, fast Gulle kommer alltid att finnas med dig!
Lycka till gumman!
Kram!
Christina v-ås