torsdag 17 maj 2012

Dagboksbloggen

Torsdag 17 maj 2012. Genom ett förhastat beslut skulle jag sluta skriva dagbok. Fortsätter att skriva dagbok men med mer eftertanke så liknande händelser inte ska återkomma. Hoppas att det inte rubbade någons cirklar allt för mycket. Dagboken kommer att skrivas på morgonen det för átt få med det som väntar under dagen. Det har gått tre år sedan diagnosen kom och det har inte skett så mycket egentligen mer än att få vänta.Hoppas det finns fler som fått utstå dessa väntetider och är villiga att öppna för att ta tag i missförhållandet och försöka få en ändring gjord. Med hopp om en omstart med bloggen och ett stort Carpe diem till oss alla. Den 17 maj klockan 04.57

10 kommentarer:

  1. God morgon Gösta...Vill bara säga Dig att i mina tankar finns Du med varje dag och har så gjort sen den där kvällen för snart 3 år sedan.
    Stor kram från Ulla utanför Uppsala.
    Tack för att Du finns.

    SvaraRadera
  2. Gomorron Gösta. Kunde inte låta bli min vana trogen att klicka på Göstas dagbok. Oh! va glad jag blev att du fortsätter. Hoppas nu det blir vad det ska vara. Ha nu en bra dag du och Sonja
    Inger

    SvaraRadera
  3. Morrn Gösta, Sonja!
    Tack snälla Gösta för att du vill fortsätta skriva i bloggen! Jag blev verkligen glad idag, när jag såg att du skrev.
    Förstår hur jobbigt du har det och ändå delar du med dig så mycket till oss. Jag hoppas att bloggen blir så som du vill ha den Gösta.
    Vi är så många som följer dig och du har blivit en riktigt god vän till oss alla.
    Något måste kunna göras, för att hjälpa alla dem som idag lever med denna svåra sjukdom och som det ser ut, bara väntar! De ska vi inte acceptera! Tillsammans måste vi försöka göra något!
    Önskar dig Gösta, Sonja och alla andra här en så bra dag som det går. Ta hand om varandra, tänk på ett litet leende med.
    Carpe diem!
    Christina V-ås

    SvaraRadera
  4. Hej Gösta!
    Jag säger bara: Tack för Du finns och för att
    Du orkar dela med Dig av Ditt Liv!
    Hälsa Sonja och Marianne!
    Kram Elisabeth, en medmänniska från ett regnigt
    Skåne

    SvaraRadera
  5. Hej Gösta! Jag håller med alla i sina kommentarer idag,skönt att se att du fortsätter vara med oss,läser dina inlägg varje dag,de har blivit ett måste. Hälningar Helge i Upplands Väsby. Carpe Diem.

    SvaraRadera
  6. Tack Gösta...för du fortsätter din viktiga blogg, att få följa dig i vått & torrt.
    Idag är det 17:e maj, Norges nationaldag. Norge har drabbats av en rad olyckor. Brejvik, havererat norskt flygplan vid Kebnekaise m.m. Hoppas oturen snart vänder
    Jag känner mig lite förvirrad vad gäller en del inlägg, ex Änkeman Karl igår om att en del som kommenterar måste "rensas" bort och Gretas svar på det "dags för eftertanke" nu kära kommentatörer och Inger nämner idag att "hoppas nu det blir vad det skall vara" Är det oss ni menar, vi som skriver regelbundet. Vi skriver om vardagen, naturens skiftningar, lite vad som händer runtomkring. Eller ska vi bara skriva om sjukdom, det tror jag inte Gösta heller vill. Jag vet att han vill att de som befinner sig i samma situation som han ska skriva och det förstår jag, men vad gör man, när de inte skriver. Vi skrämmer väl inte bort dem.
    Jag kände mig tvungen att skriva detta, för jag vill inte fortsätta om jag hör till dem som bör"rensas" bort, då känns det som man tränger sig på. Fler får gärna ge sina synpunkter,hoppas ingen tar illa upp

    Gösta, önskar dig allt gott
    Kram Maggis
    Carpe Diem

    SvaraRadera
  7. Hej Gösta!
    Det var med stor glädje jag såg att du fortsatt att skriva när jag som vanligt öppnade din dagbok!
    Jag håller, liksom Helge, med alla som skrivit hittills idag och vill säga att det är en stor ynnest att få dela din dag med dig. Tack för att du finns med all din styrka, ömhet, empati etc.
    Det finns många som fått sin tid utstakad av medicinsk expertis, men som liksom du väntar. Jag ska fundera mer på just detta, hur kan man få ändring till stånd? Ska patienten säga "jag vill inte veta, jag vill ta dagen och tiden som den kommer". Eller .... Ja jag har ingen bättre tanke just nu.
    Men Gösta, tack för att du är tillbaka på bloggen, ta hand om dig, Sonja och Marianne och jag hoppas det kommer någon lite ljusglimt till er under dagen.
    Varma kramar från Iris

    SvaraRadera
  8. Hej alla. Det är inte meningen att det skall skrämmas bort någon. Bloggen är tänkt först för människor i samma situation för utbyte av olika behandlingsmetoder och hur de har fungerat men det betyder inte att man ska bara vältra sig i sjukdomen. Som synes finns det andra saker i livet som kan fungera som medicinsk hjälp. Lite statistik på det hela.Senaste veckan har det varit 7200 besök på bloggen samt besök från 20 olika länder så alldeles bortkastad är inte bloggen samt att jag gör vad jag vill om jag vill skriva eller inte för den är min.

    SvaraRadera
  9. Hej Gösta! Tack för din förklaring, jag förstår precis hur du menar. Jag har en person som jag har mycket kontakt med som har både prostata- och blod-cancer! Han har det jobbigt, jag följer de behandlingar han har fått och fortfarande får. Jag kan ju inte bara skriva om det här i bloggen, det blir ju uppgifter i andra hand så att säga. Jag skall tala med honom och se om han inte vill komma med här.
    Det vore önskvärt om flera som drabbats av detta ville höra av sig, det skulle ge inte bara dig Gösta utan även oss andra en inblick i vad som finns att göra, vad som görs och vad som inte görs.

    Här är det soligt och varmt idag, tyvärr risk för åska också sägs det.
    Ha en bra dag Gösta, Sonja och alla andra här!
    Carpe diem!
    Christina V-ås

    SvaraRadera
  10. Gösta..din blogg är så värdefull för många, det visar ju statistiken på med så många besökare. Synd att inte någon i liknande situation som dig börjar skriva. Undrar hur det är med Gert nu som varit inne några gånger...du kanske har mailkontakt med honom och en del andra, hoppas det

    I Aftonbladet idag visar temperaturen (förhandsprognos) på 20 gr i Östersund onsdag nästa vecka och 22 i Växjö. Något för oss att se fram emot. Helt fel kan väl inte meteorologerna ha, vi får se....
    Och Tack för ditt svar....

    Stor kram till dig & Sonja och andra vänner här
    Maggis

    SvaraRadera