tisdag 10 april 2012

Dagboksblogg

                                                               Dagboksbloggen 10 april 2012. Bloggen denna dag blir helt ointressant för den som inte kan ge något som ger eko mellan bergen och vad jag vet lär det nog inte hända denna natt heller. Såvida inte det kommer något genom tvrutan. Det går ju så många medieprogram om andar på tv numera. Carpe diem                               Klockan är 23.45

6 kommentarer:

  1. Hej Gösta...Inga andar hos dig hoppas jag
    Minns när man var liten. Spökhistorier, det bästa man visste. Med kompisar satt vi på vinden, nersläckt och berättade de värsta spökhistorier för varann. Några hus från oss bodde en "tant" som jag ofta hälsade på som liten. Vi spelade kort, fia m.m. Hon hade alltid tid med mig när jag dök upp. Men det bästa var när hon berättade de mest gräsliga spökhistorier...sen fick hon följa mig hem om det var mörkt ute. Och med familjen var det Anden i glaset som gällde och där fick man de mest roliga svar, lika roligt för mostrarna som för mig. Så är det inte riktigt idag..

    En regnig dag, men en promenad framåt eftermiddan hoppas jag. Först middag till 17-åriga barnbarnet som praoar på här på orten 14 dgr nu. Hon har beställt middag varje dag, idag
    blir det potatismos o ugnstekt falukorv

    Önskar er alla en bra spökfri dag
    Kram Maggis

    SvaraRadera
  2. Hej Gösta, Sonja och naturligtvis alla andra vänner här i "familjen"!
    Ja, det nämns andar och spöken i bloggen idag. Jag brukar se på "det okända" och det känns litet obehagligt ibland, fast det händer ju saker..... här hemma med. T ex plötsligt kan jag känna min avlidne makes rakvatten! Helt utan anledning när jag sitter framför TV:n, det är underligt. Har även känt att "något" iakttar mig, men ser inget, bara att det finns något. Förklara det, den som kan!

    Något verkligt spännande och otroligt har hänt en väninna till mig. hon gick sin vanliga promenad med sin hund, som var kopplad. Plötsligt reagerar hunden, de stannar och där står en varg ett 20-tal meter från dem! Hon vände om och gick så fort hon kunde tillbaka, vargen följde efter, hon sprang sista biten fram till bebyggelsen, vargen försvann! Det skulle ha skrämt mig från vettet! Tror egentligen inte att vargar är farliga, de är ju rovdjur, har de ungar, så kan de kanske gå till angrepp för att försvara sina små.

    Idag är det regnigt, kallt och grått här, har mest varit inomhus i värmen.
    Jag hoppas att ni kanske har haft turen att få se litet av solen!
    Ha det bra alla, ta hand om er.
    Carpe diem!
    Christina v-ås

    SvaraRadera
  3. Hej Gösta o Sonja !
    En dag som började med provtagning fick ett telefon samtal från waran sköterskan att mitt prov var alldeles för högt, låg på 4,1 vet inte varför det bli så,måste vara något det beror på.
    Varit på besök hos en bekant som inte mår så bra hon har kol,men kan inte sluta röka åker ofta in på sjukhuset för sitt besvär med andningen och sin ångest.
    Annars har dagen förflutit lugnt.Jag har inte känt av några spöken i dag,men visst händer det lite konstiga saker här i bland,enligt ett medier som jag besökt har jag en medial gåva.Helt fel är det inte och jag tror att varje människa har någon form av skyddsängel.
    År 1952 arbetade jag i affär åkte då till jobbet med en manlig bekant,men så en av dagarna som jag skulle till jobbet kände jag en obehaglig känsla,min bekant kom ej i tid och jag fick en stark känsla av ta bussen,vilket jag gjorde. Ca fem minuter efter kom min bekant med sin bil och ungefär efter två kilometer körde han av vägen och rakt in i ett träd och omkom.Jag hade inte haft en chans att klara mig,bilen var total förstörd.Varför väntade jag inte denna morgon på min bekant,som jag gjort alla andra morna.
    En annan händelse var när jag bodde i Arvika,fick jag en underlig känsla att jag ville åka hem,sa till min man jag ta ut semester och far hem en vecka.Morfar kom ofta till mig i drömmen och sa att han längtade efter mig och ville jag skulle komma hem.
    Strax efter jag kommit hem blev min käre morfar sjuk och inom en vecka var han borta.Visst är livet underligt.
    Jag tror att det finns något var det nu än är.
    Har det nu så gott vi möts i morgon här i bloggen.
    Kram och hälsningar till er alla,var rädda om er. Doris

    SvaraRadera
  4. Längesedan jag tittade in hos dig, skickar här en godnattkram till dig och hoppas att du får en lugn och bra natt, själv ska jag se om John Blund vill komma till mig de flesta nätter håller han sig på behörigt avstånd och då blir nätterna så långa // Hjördis i Lillhärdal

    SvaraRadera
  5. Hej Gösta och Sonja!
    Här kommer en sen kvällshälsning, förstår inte vart den här dagen tagit vägen, men nu är den snart slut.
    Någon erfarenhet av andar och spöken har jag inte, men har ju hört andra berätta, men som sagt själv har jag inte upplevt något sådant.
    Men det var ju en otrevlig historia som Christina berättade om vargen! Snart har vi väl dom inne vid husknuten, jag tycker det är lite olustigt. Har faktiskt sett en varg en gång när vi reste upp till norra Sverige, den skulle precis korsa vägen men stannade upp och hoppade ner i diket när vår bil kom. Vi saktade in, då vi först trodde det var en schäfer som förirrat sig långt ut i skogen, men när vi stannat kom den upp på vägen, stod stilla en "lång" stund och vi kunde konstatera att det inte var någon schäfer utan en varg.
    Jag hoppas ni haft en bra dag och att nattsömnen infinner sig om några timmar.
    Varma kramar till er och hela dagboksfamiljen från Iris

    SvaraRadera
  6. Hej Gösta ooh Sonja.Jag hoppas påsken varit rätt så skönt,att Sonja mått något bättre när hon kunnat vara hemma, och ni fått vara tillsammans över påsken.Allt känns mycket bättre när man är två och har någon att prata med.Nu är påsken över.Vi har haft en solig, härlig helg,med mycket uteliv, och rätt så bra med mat.Det var nog därför jag låg i magsjuka igår.Det gjorde inte så mycket,för vi hade så dåligt väder-snöblandat regn och kallt,men idag har solen kommit tillbaka.Vi har fortfarande mycket snö kvar i norrland,men en helt underbar skare,man kan promenera överallt.Det är inte så ofta vi har det så härligt ute i naturen den här tiden på året.Många kramar till er alla önskar Margit.

    SvaraRadera