onsdag 11 januari 2012
Dagboksnotis 10 jan
Dagboksnotis 10 januari 2012. Inga noteringar. Carpe diem Klockan är 00.06 Ps. Under december och januari har det inträffat många händelser som orsakat stor sorg för många vilket jag beklagar. Att sedan bära på denna sorg är olika för de sörjande. Att bearbeta denna är olika från person till person för det finns ingen mall hur sorgearbetet fungerar. Därför är det viktigt att det får ske i den takt och på det vis som passar varje sörjande på dennes vis. En sak är viktig det gäller att inte hasta fram något utan det får ta den tid det tar. Ingen sorgetid är mer riktig än någon annan och man behöver aldrig be om ursäkt eller förlåtelse om på vilket sätt man sörjer. Ni drabbade har mitt deltagande i ert sorgearbete på vilket sätt det än sker. Sörj utan att känna att det är fel hur ni sörjer. Ds.Carpe diem
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
God morgon Gösta! Jag måste ge dig en stor, stor kram, som så klokt och känslofullt skriver dessa rader. Du om någon vet hur det är att ha det jobbigt. Du har så rätt, så många människor har så mycket att sörja över, saker som hänt helt oförberett, saker som man inte kunnat påverka men som slår så hårt.
SvaraRaderaVad man måste tänka på som du mycket riktigt skriver, man kan sörja på många olika vis, många bär den inom sig, många talar om den, många söker hjälp, men sorgen måste få ta tid!
Jag vet vad jag talar om, för tillfället försöker jag finnas till för några som verkligen behöver det nu. Det är så litet man kan göra, bara finnas där, lyssna, försöka trösta.
Jag hoppas att detta nya år för alla kommer att bli ett år där mycket positivt kan hända, sorgen kan lindras och vänskap skall råda. Om alla de som idag är sjuka skulle kunna få uppleva ett tillfrisknnde, vad mer kan man begära?
Önskar er alla här en bra dag, känner verkligen idag ett carpe diem!
Christina v-ås
Hej Gösta!
SvaraRaderaDagens dagbokstext är så fylld av empati och medkänsla och den värmer med största sannolikhet för alla som drabbats av sorg på ett eller annat sätt!
Jag ser fram mot det här nya året med tillförsikt och med hopp om positivitet och god vänskap. Vi kan inte sia om vad som kan/kommer att hända, men det är viktigt att ta varje dag som den är och blir. Gårdagen kommer inte tillbaka, idag är idag och vad som sker i morgon ska vi inte bekymra oss för idag. Men med din klokhet och medkänsla, Gösta, så ser jag tiden an med tillförsikt och tackar för att jag får förmånen att tillhöra din dagboksfamilj och läsa dina kloka ord, läsa när något hänt eller inget har hänt - allt är lika viktigt för oss i familjen.
Ta vara på varandra och era nära och kära i dagboksfamiljen och var rädda om varandra. Gösta och Sonja - speciellt är mina tankar hos er.
Varma kramar från Iris
Du är en så fin människa Gösta. Det är som om du förstår hur allting är. Sorgen är olika för oss alla, men det viktiga är ändå att leva ut sorgen och inte bära den inom sig. Så det är så rätt det Maggan o Inga-Lill gjorde att de berättade för oss här.
SvaraRaderaNär min mamma dog...det är något särskilt med ens mamma. Jag visste att hon var dålig men förträngde det och ville inte inse. De ringde från lasarettet men vi hann inte in. Länge kände jag skuld för det, att jag inte hann in. Men, veckan som gick efter hennes bortgång gick jag igenom alla album, kollade videofilmer där hon var med. Det var ett sätt för mig att bearbeta sorgen. Länge kände jag mig ledsen, kunde stå i kassan på ICA och känna tårarna komma, när jag tänkte på henne. Pratade med en vän, hon sa att mamma kände ändå att jag fanns med henne. Det hjälpte, samt en dröm jag hade. Hon sitter nedanför sin lägenhet, ute på en stol med ett bord framför. En väninna till henne kommer fram, jag står ijämte. Hon säger till henne: Du måste komma hit snart, jag har aldrig haft det så bra som nu. Då släppte det värsta. Jag visste att allt var bra med henne.
Och så länge jag sparade hennes kläder innan jag kunde kunde skänka bort dem. Men hennes högklackade skor, hattar, silkesvantar och annat hamnade i utklädeskorgen för barnbarnen och varit till stor glädje för dem. Det var lite om min sorg, viktigt att kunna prata och skriva om den(många år sedan nu)
Må så gott alla
Kram/Maggis
Hej,
SvaraRaderaGösta - du har så rätt, alla drabbas av sorg förr eller senare, och sätten är olika för att hantera den. Sen är det svårt för många att kunna möta en människa som sörjer, och när man är svag och ledsen är det lätt att man får "dåligt samvete" för att visa sin sorg och därför "sparar" den tills man är ensam, och det är nog heller inte bra. Som Gösta säger så tar det olika tid för olika individer, och det får/bör man respektera.
Maggis - så fint du beskriver din sorg efter mamman, jag tror vi alla här känner igen sig.
Detta med att plötsligt känna tårarna komma, det gör dom oavsett var man befinner sig..
Iris - "idag är idag och vad som sker i morgon ska vi inte bekymra oss för idag" kloka ord av en "klok gumma". Dessa ord ska jag använda som mitt mantra, och inte gå och bekymra mig för jämnan, mår nog lite bättre om man lever efter denna devis..
Det är så härligt att känna den värme och empati som finns här i Göstas blogg, och en stor varm kram till Gösta, och även till alla övriga rara..
Ingalill
Hej Gösta!
SvaraRaderaDet är så kloka ord Du skriver!
Jag har själv flera personer i min närhet som är
allvarligt sjuka och det är många gånger svårt att veta vad man ska säga för att inte göra problemen/sorgen ändå större. Vi är ju alla olika, som väl är, och man får försöka att uttrycka sig så riktigt som möjligt till just den personen som man just för tillfället talar mer. Men det är inte lätt alla gånger.
Hoppas Du och Sonja har haft en någorlunda bra dag. Det hoppas jag för övrigt alla Ni andra i dagboksfamiljen också har haft.
Nu ser jag fram mot nya dagboksanteckningar och
hoppas på ytterligare ett bra dygn.
Kramar från Elisabeth, en medmänniska från Skåne
den som äter palsternackor
SvaraRaderahan går inte av för hackor......
Sven Lindh
Slickepott.....
SvaraRaderaGår det att få tag i en sådan idag????
Jag använder mycket krossade tomater ur dessa fyrkantiga förpackningar och känner att en SLICKEPOTT är precis vad jag behöver för det blir så mycket "gotta"kvar i kartongen som man skulle kunna ta vara på med en SLICKEPOTT
Vågar man gå in på ICA och fråga efter en SLICKEPOTT??????
Herrn i köket
Sven Lindh
Hallå där, herrn i köket! Jag tycker absolut du ska gå till ICA och fråga efter en SLICKEPOTT! Det vågar du, jag är säker på det.
SvaraRaderaMissförstå mig nu RÄTT, men min man var och köpte en ny sån förra veckan på vårat ICA och det gick alldeles utmärkt. Men kolla så att du får en variant som är lagom hård och inte för bred, utan en lagom variant så att du får ut det där "gotta" som är kvar. Lycka till med inköpet och förfrågan på ICA hälsar Iris