tisdag 23 februari 2010
Återfallet
Tisdag 23 februari 2010 kl.04.14 När jag äntligen har börjat så sakteliga att vänja mig vid de rätt så behagliga mornarna så kommer en riktigt hård påminnelse om hur ont jag kan ha. Vid 23-tiden började en värk att komma sakta smygande för att slå ut fullt en halvtimme senare. Jag hade förebyggt med medicin innan och tog extra vid första känningen men det gick inte att få stopp direkt utan det tog en halvtimme innan den var stoppad. Det går inte att vara säker mot någonting för det kan slå till när som helst. Jag har haft en någotsånär lugn natt efter denna känning. Jag hoppas innerligt att det inte börjar komma fler för det är ingen god bild av fortsättningen. Många tror kanske att man blir härdad men det blir man aldrig. Det känns och upplevs precis som i början. Jag vill inte tro att det har förändrats men säker kan jag inte vara. Jag ska ändå försöka lägga mina tankar på något bättre. Det som har hänt detta dygn får inte rasera det goda som känts innan. Ett bakslag får inte överskugga det ljusa. Carpe diem
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det är med ledsnad lag läser, att du haft en sådan jobbig smärtattack! Jag kan inte föreställa mig hur det känns, men jag läser, att du ändå tagit extra, medicin vid första känningen. Du vet exakt hur du skall göra när smärtan kommer. Hoppas dock, att du kunde få litet sömn när värken lagt sig.
SvaraRaderaDu har så rätt, det som hände får inte förstöra dina ljusa tankar.
Gösta, man känner sig så liten, finner inga ord för att ge dig litet tröst, men jag hoppas du känner, att om vi andra kunde ta litet av den smärta du känner skulle det hjälpa dig.
Hoppas, att dagen blir bra för dig i alla fall, skickar med mina varma tankar och kramar till dig.
Carpe diem!
Christina, Västerås
jag sänder dig en stor och lång och värmande kram, alla känner apan men apan känner ingen :) vi är massvis med människor som följer din blogg, även om du inte vet vilka vi är, så hoppas jag att du vet att vi tänker på dig och du finns i våra tankar, din blogg är så vacker och du skriver så öppenhjärtligt och fint, många kramar till dig.
SvaraRaderaHej Gösta ! Tänker på dig.Hoppas att du kan njuta av dagen utan för mycke smärta.Ha det så gott i det snöiga och kalla Sverige. Kram och vänlig hälsning Doris
SvaraRaderaLät inte bra med smärtattacken,gott att den släppte iallafall så de blev lite vila för dej.Kylan har slagit till igen,mellan 30-32 har de varit Vilken lycka att inte vara hemlös.Vi har tak över huvet o värme.Hoppas din dag blir bra o att du slipper smärtan,du behöver alla krafter du kan uppbåda.Många tankar o kramar från Helena.
SvaraRaderaHej Gösta,
SvaraRaderaÄr det något man aldrig vänjer sig vid är det smärta, oavsett var eller hur den kommer. Ledsen att du har ont. Hoppas verkligen att ditt smärttillstånd kan reduceras. Man blir så mycket gladare och starkare om man är smärtfri.
Kram
Ramona
Hej Gösta!
SvaraRaderaVad jobbigt för dig att få en ny smärtattack, nu när du haft det skapligt bra. Smärtan kan man aldrig vänja sig vid det är då ett som är säkert. Jag hoppas innerligt att dagen blir bättre än vad början av natten blev för dig.
Skickar många många mjuka kramar till dig. Carpe diem
Ninni
Tassar in till dig du tappra man!
SvaraRaderaBeundrar dig för ditt sätt att pränta ner dina tankar och hur du för tillfället mår!
Du finns i mina tankar!
Kramen/ Vivan!
Precis som alla de andra så tänker jag på dig och önskar dig smärtfri!
SvaraRaderaHär i Dalarna lyser solen och det är - 10 grader kallt, men som reumatiker är jag trött på kyla och snö!
Många varma, mjuka kramar till dig från Inger.
Hej Gösta!
SvaraRaderaI denna sena timma vill jag sända dej en god nattkram och hoppas att du får en lugn natt. Vet du vad, jag har kommit på att jag hade muskler i ryggen som jag inte känt till, men efter all snöskottning vet jag var dom sitter. En sak till, snön värmer. Efter att jag skottat garageuppfarten till huset så svettades jag av all snö. En mjuk och värmande kram från Margaretha.