Ett påpekande

Måndag 8 februari 2010 kl.04.25 Det är förvånande hur kunniga människor blir när det gäller hur jag ska handskas med min sjukdom. Det är ju bara att rycka på axlarna och göra det jag tycker om för då blir jag frisk. Att få höra sådana saker från en anonym som tycks veta hur min situation är gör det ännu mer konstigt. Behandlingar kan tyckas vara likadana men i verkligheten har dom olika funktioner. Många gånger börjar en behandling med en grund och den kan se likadan ut för flera tillstånd. Därför tycker jag att det är osmart att jämföra olika tillstånd inom samma sjukdomsgrupp. Jag skriver vad jag upplever och känner och jag vet att det finns fler med samma sjukdom och att flera stycken har det värre än mig. Jag behöver inte påminnas om att min kropp inte orkar hänga med för det vet jag ändå och att andra inte har samma yttringar av sjukdomen och därför kan göra saker. Det vet jag. Därför behövs inga påtalande vad jag borde göra jag vet det redan. Carpe diem          Ps. På onsdag mellan kl.18-19 går det att chatta med mig på nätet med hjälp av länstidningen. Ds. Ps.Chatten kommer att ske via   ltz.se Ds