torsdag 25 mars 2010
Resans fortsättning
Torsdag 25 mars 2010 kl.04.16 Tack för att ni delgav mig era tankar om mötena vid den sista resan. Jag tänker fortsätta lite på den biten i dag också. När man är där på andra sidan är det en resa med båt eller är det en stor blomsteräng? Med båt tänker jag mest på floden styx och rorsmanen Karon som fraktar mig över floden till andra sidan där den anhörige väntar tillsammans med alla övriga i familjen som gått före. Med blomsterängen tänker jag mig ett stort fält fyllt med blommor av alla slag och sorter som jag aldrig sett förut. Det spelar ingen roll egentligen vilket sätt det sker på bara det är en öppen och kärleksfull atmosfär som råder. Inga stridigheter eller osämja finns utan bara glädje och harmoni för alla ingen undantagen. Men som sagt ingen har kommit tillbaka och talat om hur det är och därför vill jag tro det bästa till den dag när jag själv ger mig iväg och får uppleva hur det verkligen är. Carpe diem Ps. Natten har varit lugn och fin sömnen har varit ostörd. Ds
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Morrn Gösta! Skönt att du har haft en bra natt och kan känna ett lugn. Ja, det du beskriver om hur det kan bli när man återförenas med dem som lämnat oss låter så vacker. Jag har tankar om ungefär detsamma som du, det finns värme, ljus och musik. Ibland tänker jag om de som gått bort före oss vet när vi är på väg? Låter kanske konstigt, men tankarna finns där. Hur som helst så vet vi (tror jag) att vi slipper värk, oro och bekymmer.
SvaraRaderaJag hoppas dock, att du Gösta stannar hos oss länge än, du har så mycket kvar att ge, både till din dotter och oss andra här. För mig har det blivit ett måste att börja dagen med att höra från dig.
Jag hoppas du får en fin dag Gösta och skickar med många varma kramar.
Carpe diem!
Christina, västerås
Hej Gösta,de e klart att för en så omtänksam människa som du är ,måste de vara en STOR blomsteräng,men Gösta,vi hoppas alla att de e långt kvar innan du tar de steget.Hälsn.Helge Uppl. Väsby. Carpe diem
SvaraRaderaHej Gösta ! jag hade inte tillfälle att skriva i går.Men var inne och läste din dagbok.Min tro är stark och jag tror att våra kära finns på andra sidan för att möta oss. Det finns ingen som kommit tillbaka och berättat hur det är.
SvaraRaderaMen bekräftelse på annat sätt har man kanske fått.
Men det vågar man inte skriva ner för då är det väl någon som går till attack igen.Jag håller med Helge du möts säkert av något vackert. Det är du värd.
Vår tid på jorden är säkert utstakad. Men du ska vara med oss länge till.
Kram och hälsning Doris
Hej Gösta!
SvaraRaderaHärligt att du har haft en lugn natt.
Jag funderade på din dagboksanteckning i går. Ibland kommer man till situationer som man känner igen fast man aldrig varit där. Det sägs att det är ett sjätte sinne, men jag undrar jag.
Usch vad djupt det här blev. Det vore underbart om man kom till ett ställe som ser ut som du beskriver det.
Hoppas att din dag blir bra. Carpe diem
Skickar många många mjuka kramar till dig.
Ninni
Hej Gösta
SvaraRaderaJag var på seans en gång och träffade min bror som gått över på andra sidan i en bilolycka.
Mediumet sa" och sen den dagen har ingenting varit svårt"Om vi visste hur härligt det är när vi lämnar den jordiska tillvaron.. skulle vi alla vilja dit. Det är vad jag har läst och hört.Oroa dej inte Gösta. Vi skall alla Din vän Maggan.
Hej Gösta!
SvaraRaderaSkönt, att natten varit lugn. Fortsätter med att berätta vad min man upplevt vid de hjärtstopp han haft.
Han har svävat in i en lång tunnel,omgiven av ett så vackert ljus som inte går att beskriva,änglar möter honom på vägen han säger sig aldrig ha upplevt något liknande.Varmt och underbart.
Under resans gång ser han sig själv utanför sin kropp, han vill fortsätta resan men av någon anledning avbtyts den och han är tillbaka till verkligheten.
Efter det sista hjärtstoppet, fick han en ICD inopererad, pacemaker med defibrillator, alltså när hjärtat inte orkar ger den "stötar" för att få igång hjärtverksamheten till "normalgång"
Under den operationen upplevde han också, att han svävade i väg i tunneln med det underbra ljuset.
Med dessa rader vill jag förmedla, att min man och jag inte är det minsta oroliga över vad som väntar när den stunden är inne. Vi brukar säga, att den enda rättvisan här på jorden är att vi alla den vägen skall vandra.
Sköt om dig Gösta!
STYRKEKRAMAR
Ingalil
Hej Gösta! Du skriver så fint. Du har så många fina tankar. Hoppas vi får läsa din dagbok länge än. Kramar från Lilian
SvaraRaderaMaria i Yngsjö...
SvaraRaderaHej Gösta!
Håller med dig Lilian! Du har verkligen många fina tankar Gösta...hoppas jag får läsa din dagbok länge till du har så mkt att ge!
Kram från Maria fr ett vårigt "Skåneland"
Hej Gösta!
SvaraRaderaTack för dina fina ord i din dagbok! Tänkvärda ord, verkligen. Jag har ingen erfarenhet av "andra sidan", men ser med spänd förväntan fram mot att bli omhändertagen av de mina som redan lämnat mig! Min far sa precis innan han avled; "Nu mår jag så jättebra", så log han och sedan var allt slut, åtminstone i det vi kallar livet. Men det känns så bra att minnas att han sa att han mådde så jättebra med ett leende! För mig borgar det för något som är mycket positivt.
God natt! Varma tankar och kramar från småländska Iris