torsdag 13 maj 2010

Besöket

Torsdag 13 maj 2010 kl.04.19 Nu har halva veckan gått och jag har fått leva ett liv i trygghet. Det är vad det innebär att få ha min dotter hos mig. Dessa dagar har gett så mycket av något som jag skulle fått tidigare om inte envisheten varit det som fått bestämma. Att vara efterklok är nog något som det är bara oss människor som det är förunnat. Nu är det inte så många dagar kvar av den här gången men jag hoppas kunna ta till vara dom på ett vettigt sätt. Ingen vet hur nästa gång ser ut och därför är det så viktigt att det blir rätt dessa dagar. Tänk om alla fäder och barn kunde svälja envisheten och försöka leta reda på varann medan tid är. Carpe diem        Ps.Natten har varit lugn. Ds

10 kommentarer:

  1. God morgon Gösta..Förstår innerligt hur Dina tankar går..Men försök att inte räkna dagar som gått försök att glädjas åt dagar som är kvar..Så otroligt enkelt att säga men så ofantligt svårt att förverkliga..
    Att önska att Ni fyller dagarna med något bra behöver jag nog inte säga..de förstår jag att Ni gör ändå..Stor kram till Er bägge Ulla

    SvaraRadera
  2. Morrn Gösta! Skönt att läsa att natten varit lugn. Jag håller med Ulla och jag hoppas, att du och Marianne får ha det lugnt och skönt när hon är kvar hos dig. Som alltid skriver du så klokt, Gösta! Jag ger er båda en stor bamsekram och ta hand om varandra!
    Carpe diem!
    Christina, Västerås

    SvaraRadera
  3. Jag känner med er... Carpe diem!
    Stor och varm kram till er från ett regnigt Småland.
    /Åsa

    SvaraRadera
  4. Hej Gösta!
    Vad härligt att du har haft en lugn natt, du känner dig väl mycket starkare efter en god natts sömn?
    Förstår om du gruvar dig för att bli ensam sedan Marianne åkt hem igen, men ni får väl ta vara på de dagar som är kvar. Du får ju något att tänka tillbaka på och det kan ju också vara positivt.
    Skickar många många mjuka kramar till er båda. Carpe diem
    Ninni

    SvaraRadera
  5. Hej Gösta Jag kan bara hålla med Ulla försök att inte räkna dagarna som är kvar av Mariannes besök, dagarna kommer att gå för fort då, här är det mulet men väldigt gott ute, skall till min son idag får passa på när man är ledig, sist jag va hos honom så hade han bakat bullar, han kokar ett otroligt gott kaffe oxå, hur många ungdomar kan det. Ha det fortsatt gott båda två.
    Carpe diem Barbro Göteborg

    SvaraRadera
  6. Hej Gösta,

    Ja ibland är envisheten dårens och det gagnar ingen. Det gläder mig att du har din dotters värme hos dig och jag vet vad det betyder. Min mor har varit sjuk ett längre tag och nu bor hon hos mig och min make. Det känns tryggt att veta att mamma har det bra hos oss.

    Alla har inte en möjlighet att ta hand om sina föräldrar och det kan finnas orsaker man inte känner till, därför skulle jag aldrig döma den dotter eller son som inte kan, däremot gläds jag de gånger det fungerar.

    Ha en bra dag så bra det går.
    Kram
    Ramona

    SvaraRadera
  7. Hej Gösta!

    Ja det är sant, många låter envisheten stå emellan och dagarna går och livet passerar. Sedan är det för sent. Tror också att den där envisheten innehåller en stor del rädsla att bli avvisad. Kanske man skulle försöka släppa på den rädslan lite till mans och leva mer i nuet. Ta var sak och var strid när den kommer istället.

    Det är som sagt lätt att vara efterklok, men det är ingen idé att gräma sig över det som varit heller. Tänk vad tungt livet skulle bli! Det är något som jag tror alla kämpar med dagligen, vi som är sjuka i en svår sjukdom kanske lite mer. Man är rädd att inte hinna!

    Ta väl hand om dig och ta vara på den här härliga trygga känslan av att ha din dotter hos dig. Så kan du plocka fram den när hon sedan åker och du saknar henne!

    Stor varm styrkekram
    Tina

    SvaraRadera
  8. Skönt att din natt varit lugn! Hoppas att du och Marianne kunnat ta till vara på den här dagen på ett fint sätt. Gäller ju att samla på dig minnen och varma känslor nu som du med glädje kan se tillbaka på tills nästa gång ni träffas.
    Varma hälsningar och kramar till er båda från Iris!

    SvaraRadera
  9. Så sant som det är sagt, käre Gösta! Det är envisheten! Men vad ska man göra när ens son inte vill träffa en, trots att man gjort allt som står i ens makt!

    Ta hand om dej och lev väl, Gösta!
    /
    Maria

    SvaraRadera
  10. Hej Gösta och Marianne ! Hoppas att ni haft lugna och sköna dagar tillsammans . Tiden går alltid fort när man har trevligt och får umgås med sina kära.Ta vara på dagarna.
    Vädret här är mulet och grått men hoppas på
    sol och värme.
    På lördag förmiddag ska jag sitta hos den
    mannen som jag tidigare skrivit om.Hans tillstånd har försämrats så dagarna är räknade.Jag får försöka
    trösta pojkarna så gott det går.Först mamman och så nu deras pappa.Dom hade behövt sin pappa i många många år till.
    Ha det nu så gott tillsammans. Kram och hälsningar Doris

    SvaraRadera