söndag 9 maj 2010

Stöttningen

Söndag 9 maj 2010 kl.04.16 Natten har varit någorlunda. Lite sömn lite vakenhet. Tack för stöttningen den hjälpte till att kunna se lite längre än till hur jobbigt det är. Jag ska försöka att ta varje dag för vad den är. Att ta ut något i förväg lönar sig dåligt. Dels påverkar det det dagliga livet som ändå finns där och tids nog kommer de riktiga besvären då det finns verklig orsak att falla igenom. Hur det än blir så är det andra som har det värre och skulle behöva bli stöttade i större utsträckning. Det är livets orättvisa, den som behöver bli stöttad blir oftast upptäckt för sent för ingen för deras talan. Vilken seger det skulle vara om alla dessa kunde få bli sedda och få stöttning. Du som är i en svår situation. Tala om att du finns för det finns alltid någon som vill stötta dig just där du är.Carpe diem

8 kommentarer:

  1. God morgon Gösta..Som vanligt när man läser Dina ord så är allt så mitt i prick hur allt är..Alla orkar inte som Du trots Din situation att be om stöttning ..De gäller för oss medmänniskor att "läsa" av om de finns nån som behöver att få prata och för oss att inte fråga en gång utan fler gånger om jag kan vara till hjälp på något vis..
    Hoppas nu att dagen och dagarna framöver blir bra och något extra för Er...Stor kram Ulla.

    SvaraRadera
  2. Glömde från Kristina.(Tittar ut genom fönstret ser massor blåsippor vitsippor ,och gullvivivorna har precis börjat blomma,och efter det kommer liljekonvaljerna.Det är mulet,och kyligt och molnigt .Fåglarna trotsar kylan och badar ändå,de har annars fullt upp med att bygga bo. Tycker det är bra att inte värmen kommit på än gång,utan man hinner njuta av våren.Vill dela med mig,hoppas du orkar o kan uppleva våreno naturen där du bor.Hälsningar o kram igen från en medmänniska Kristina

    SvaraRadera
  3. Nu har det blivit fel,det första jag skrev är borta.Men det känns bra idag att läsa din dagbok,att du tänker fortsätta kämpa,och det gjorde mig så glad.Jag önskar att du hänger med ett bra tag till,du behövs och vi ser fram emot att läsa din dagbok länge än,idag carpie diem .Kristina

    SvaraRadera
  4. Hej Gösta!
    Nu är du tillbaka på banan igen, det glädjer mig. Vilken styrka du har.
    Du ska se att dina dagar kommer att fyllas med en hel del glädje. Det är varje dags glädje som räknas, morgondagen vet ingen något om. Fortsätt att fånga dagen. Du är viktig för många.
    Dina varma tankar om andras väl och ve, sprider sig och får säkert många att tänka till. Det blir som ringar på vattnet.
    Kram Maud

    SvaraRadera
  5. Tack själv Gösta, för att DU finns. Gläder mig att se att du hittat tillbaka din enorma styrka och medkänsla med andra människor som också har det svårt.
    Att fånga varje dag för sig är viktigt. Gårdagen har varit och idag är idag! Och dagen idag ska vi ta till vara. Vad morgondagen bär i sitt sköte vet vi inte, men vad det än blir så tar vi det då.
    Som vanligt skickar jag många varma tankar och kramar till dig från Iris.

    SvaraRadera
  6. "Stötta" på väg från Sthlm. Ses om några timmar.
    Kram!

    SvaraRadera
  7. Tack Gösta ! Gläder mig att du inte ger upp.Åter igen din tanke om andra människor är enorm.
    Det så många som är sjuka och ensamma, ett telefonsamtal en hälsning på ett kort,eller ett litet besök betyder så mycket för dessa människor.
    Vi som har våra nära och kära omkring oss är privilegierade men det är inte allom givet.
    Förstår att Marianne är på väg hem till dig och det måste vara en stor glädje att din dotter kommer.Gläds med dig.
    Ha nu en fortsatt trevlig dag tillsammans.
    Kram på er båda hälsningar Doris

    SvaraRadera
  8. Gösta! Vilken underbar "stötta" du har i din Marianne. Kram till Er båda fantastiska människor! Från Iris

    SvaraRadera