söndag 11 juli 2010
Tomheten
Söndag 11 juli 2010. Vad tyst det blir när alla människor rest. Hela dagen i går var som ett stort tyst rum. Tänk vad fort man vänjer sig med att ha folk kring sig. Det blir nästan som en chock sedan när alla åkt. Det är tur att det kommer enstaka besök under veckorna framöver. Det är ju en trygghet att veta att det kommer någon. Nu när det är fler och fler saker som börjar sluta att fungera mer eller mindre. Att få ta till vara tiden på detta sätt känns väldigt bra. Oron hinner aldrig bita tag i mig på det viset vilket hade varit mycket troligt annars. Natten har varit lugn med lite värk emellanåt men inga större utbrott. Carpe diem Klockan är 04.18
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Gösta god morgon på dig! Bra, att natten varit lugn och att du nu vaknar till en morgon där allt känns tomt, det förstår jag. Förstår även, att du tänker på vad som händer inomm dig, låt inte oron gripa tag i dig. Du får se fram emot de dagar då du får besök, prata med din familj i telefonen. Om vädret är fint, ta en liten promenad med Rulle och njut av att bara vara.
SvaraRaderaJag önskar dig allt gott, tänk på allt det roliga ni har gjort de sista dagarna.
Hoppas dagen blir bra för dig och jag skickar med många, varma kramar. Här blir det ännu en varm dag, igår var det 32 gr ute, litet för varmt för min del.
Carpe diem!
Christina, V-ås
Hej Gösta! ja, vad de ska kännas tomt för dig, men du har mycket att bearbeta nu i din ensamhet, o tänka på allt roligt du fått vara med om.Du behöver få lite eftertanke i allt som har hänt. Det är otroligt vad mycket som har hänt för dig,nu på kort tid.Det måste kännas otroligt. Nu ska jag ut i solen. Många kramar till alla. Lilian
SvaraRaderaHej Gösta!
SvaraRaderaFöljer din blogg varje dag......med eftertänksamhet......fantastiskt att du fått din familj.......önskar dig flera dagar med sköna känslor och att du snart får ha dem hos dig igen!
Mjuka kramar fråm Mari
Hej Gösta!
SvaraRaderaFörstår tomhetskänslan du har efter att de dina har rest hemöver igen. Men tänk vilka fina minnen både du och dom har att se tillbaka på och också se fram mot vid kommande besök.
Du kommer ju också att få fler besök under veckorna framöver skriver du och det måste ju kännas bra också.
Skönt att dina smärtor håller sig någorlunda lugna, även om andra bekymmer gör sig påminda, vilket ju är ett litet smolk i den annars så upplevelserika bägare som du haft och har förmånen att få ta för dig ur, genom din familj.
Hoppas Gösta att du kan och orkar uppleva ännu mer glädje framgent.
Jag tänker på dig och de dina och skickar mina varma sommarkramar till dig. Hälsningar Iris
Hej Gösta!
SvaraRaderaHoppas Du har det bra i värmen. Här har precis gått över ett kraftigt åskväder men tyvärr inte så mycket regn som vi hade behövt. Men det kommer väl mer för det är fortfarande jättekvavt.
Tänker på Dej och läser Din dagbok varje dag.
Vad underbart att Du fått så bra kontakt med Din familj!
Kram Elisabeth en medmänniska från Skåne
Hej Gösta ! Jag har inte glömt dig tänker på dig.Det tar tid innan jag kommit igång med Laptopen. Men ska väl snart komma igång med skrivandet.Hoppas att du har haft trevliga dagar med dina kära.Även om värmen har varit på topp.
SvaraRaderaKänns som att det gärna får bli lite svalare.Vi är inte rustade för en sådan värmebölja.Undrar inte på att du känner dig orkeslös.jag tycker att man orkar inget.Får ansträngar sig om det ska bli något gjort. Du få ha det så bra det går i värmen.Kram och hälsningar Doris.