fredag 16 juli 2010
Visiter
Fredag 16 juni 2010. Ännu en natt har gått utan några problem. Det har varit lite varmt men med korsdrag lättar det en stund. I förrgår hade jag besök av reportern från länstidningen och vi åt lunch och pratade lite om hur det är just nu och vad som hänt sedan sist. Resultatet blev en artikel i dagens tidning vilken kan läsas på webben: Länstidningen Östersund/Berg. Vad som händer just nu är väntan på nästa besök. Den besökaren är dotterns mor som kommer på söndag och varar en vecka. Under den veckan kommer också min bror med fru för en kort visit och sedan är nog den största delen av besökare gjord. Det kommer fler längre fram. Carpe diem Klockan är 04.15
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Morrn på Dig Gösta! Bra, att natten varit lugn fast det varit varmt. Vi hade ett långt strömavbrott i natt och fick en del välbehövligt regn också.
SvaraRaderaDet gör mig så glad, att läsa att du har mycket trevliga besök att se fram emot! Dagarna kommer att gå så fort och hoppas att ni kommer att få mycket glädje tillsammans.
Vad jag mer hoppas, är att du snart får hem din nya halskrage (tack Marianne) så att du kan må litet bättre.
Skickar med många varma kramar och ett carpe diem.
Christina, Västerås
Hej Gösta Läste tidningen, det är mänskligt att vara rädd.
SvaraRaderaRoligt att du får mer besök fast synd att dom kommer samma vecka.
Marianne skönt att du fått tag i en bättre krage till pappa, men det är skamligt av läkaren att inte ge Gösta det han vill ha, själv skulle jag rivit upp himmel o jord för att han skulle få en bättre krage av vården.
Kram Barbro Carpe diem.
Ps Kent fina kort. Ds
Här kommer en hälsning och en stor varm kram från Lillhärdal till dig....
SvaraRaderaHej Gösta!
SvaraRaderaKorsdrag är en bra uppfinnng, det använder vi också, annars skulle det inte funka att sova på nätterna. Trevligt att du får mer besök nu till helgen av Mariannes mamma! Som jag sagt förut, det här är en solskenshistoria utan dess like!
har läst artikeln i LT också idag, den är som vanligt bra skriven av Sandra. Och visst är den oro du känner ofrånkomlig, vi bär väl alla den med oss på olika sätt, du självklart på ditt sätt i din situation. Men hoppas du hänger med oss ett bra tag framöver ännu, vi önskar inget hellre, och detta även att vi inte känner varandra rent personligen, men det känns nästan så.
Ha det så gott du kan Gösta, hälsar även till Marianne och hennes mamma härigenom!
Många varma tankar och kramar till dig nu från Iris!