måndag 5 april 2010
Besöken är över
Annandag påsk 5 april 2010 kl.04.26 Så var det då slut på påsken och alla påskresenärer åker hemåt med olika minnen i bagaget från sina olika platser. Hoppas att resorna får gå i lugnets tecken utan stressens flåsande i nacken. Det kommer att bli tyst när besökarna har lämnat sina nära och kära men det kommer nya tider för nya möten. Jag hoppas att jag har kunnat ge något till minne av mig själv för mina besökare att ta med sig hem? Hur det än är så finns det i bakgrunden att det är första och sista påsken och det enda är att hoppas på ett mirakel så det kan bli fler. Det är med ett stort tomrum jag ser hur dom far men vi kommer att mötas snart igen. Detta gäller alla och inte bara mig att tomheten blir stor när det har gått från tystnad till liv och rörelse och åter till tystnaden. Carpe diem
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
God morgon Gösta..Så sant Du har i allt de Du skriver som vanligt.Om vi tänkte lite mer på hur skör livets tråd är och var lite ner rädda om varann när vi har varann och gör de bästa för varann så skulle den tid vi går på den här jorden vara så mycke bättre.
SvaraRaderaFör ingen av oss vet som står i tur för ett tragiskt besked.
Ja de här blev tungt skrivit men de beror på eftertanke efter ett besked jag fick igår kväll.. att en bekant som har varit hårt drabbad av sjukdomar på skärtorsdagen fick besked om ytterligare sjukdomar ..svår cancer i hela kroppen som inte går att stoppa..
Då bleknade tussilagon vid vägkanten hastigt och tiden liksom stannade en stund.
Och frågorna kommer igen..vad kan jag göra??
De skulle bli grått ute idag sas de..låt så vara de passar med mitt sinnelag idag ....
Må så gott Du kan Gösta..och må alla nära och kära ta de lungt på vägarna hem ...Många kramar idag till Dig och Marianne...Ulla
Ja, som vanligt Gösta skriver du så kloka ord. När man har nära och kära hos sig, då lever man bara i nuet, men när vardagen är tillbaka, då kommer tankarna till hur det har varit och hur det kommer att bli.
SvaraRaderaJag håller med Ulla om att ingen vet vad som väntar runt hörnet.
Gösta, jag säger så här till dig: ta en dag i taget, gör det bästa av den och jag hoppas innerligt, att du får vara smärtfri, och att det blir många, många dagar för oss att få vara här med dig.
Jag hoppas dagen blir bra för dig, här är det mulet idag och jag tänker på alla dem som nu är ute på vägarna på hemresa från besök hos släkt och vänner. Så mycket tragik finns i trafiken.
Var rädd om dig Gösta, och här skickar jag med ett fång bamsekramar och ett carpe diem!
Christina, Västerås
Hej Gösta,idag har vi full vinter igen i Upplands Väsby,de snöar för fullt,så jag hoppas alla tar de lugnt i trafiken.Jag håller med dom andra,du e så klok i dina tankar,så att med din styrka o fina tankar, så blir de fler påskhelger du får uppleva,inte kommer du o lämna denna jord än på länge,hoppas bara att du får ett smärtfritt o fint liv,nu oxå tillsammans med din dotter. Hälsningar Helge
SvaraRaderaJa jag tycker också att det känns vemodigt när enda dottern flyttat, Pappa som jag firat 59 påskar med inte finns med.Min största lycka är när jag får elda på gräs eller perrener. I stan är det inte tillåtet, men på mitt hem som mamma bor kvar där kan jag lunta. Men det är oxkså sista våren.. hon är 85 år.Flytta till en lägenhet i stan. Inget som hon vill men måste.
SvaraRaderaSå det är många känslor för mej och min mamma.
Vi hissade vimpeln som pappa gjorde förra påsken.Vi får leva nu och vara glada för det som varit och skall komma. Maggan.Tack Gösta .