lördag 17 april 2010

Boken

Lördag 17 april 2010 kl.04.18 Nu har jag fått fnatt. Det verkar inte vettigt att jag skulle kunna tillföra högre studerande något extra. När jag läst artikeln i dagens tidning får min dagbok en annan mening än jag tänkt mig. Med att få dagboken tryckt till en vanlig bok var det för att personer som inte har dator skulle kunna läsa den. Alla har inte dator som man kan lagra saker på så därför skulle det vara en mening med bokformen. Det är väldigt många som menar att ha dagboken i bokform skulle vara ett sätt att bevara tankar och funderingar till efterkommande. Nu är det skrivet i tidningen och jag kan inte göra så mycket åt det utan det får passera som ett o-fall i vardagen. Det blir till att försöka göra sig lite mindre under några dagar till det värsta har lagt sig.  För övrigt har natten varit lite mer orolig med mer smärtor än tidigare så det har gått åt lite extra smärtstillande. I övrigt är det bra.  Carpe diem

6 kommentarer:

  1. Morrn igen Gösta! Tråkigt att höra att du har haft en jobbig natt, hoppas att det är litet bättre nu.
    Att du skulle skriva en bok. Ja, jag förstår hur du känner dig efter vad som stod i tidningen. Jag tror jag har sagt det till dig här, detta om att skriva en bok. Du har så mycket klokhet, sunt förnuft och empati, så det skulle bli en lärdom för många att läsa.
    Jag kommer att spara detta i min dator, garanterat.
    Ta hand om dig idag, var stolt över den du är, Gösta!
    Varma kramar från Christina, Västerås

    SvaraRadera
  2. Hej Gösta!
    Ser av reportaget i tidningen att du har blivit sämre och att du har haft en jobbig natt. Jag blir så sorgsen att läsa hur sjukdomen börjar ta mer kraft av dig.
    Att skriva en bok om dina erfarenheter tror jag skulle hjälpa många, men det verkar som om du är missnöjd med reportaget. Är det någon som har varit på dig nu igen? Det är ju faktiskt fler som har skrivit om sina erfarenheter av livets skuggsida så jag hoppas att du inte bryr dig om alla dessa negativa påhopp. Det skulle ju berika dina dagar, tror jag, om du satte dig ner och skrev av dig. Jag tror att många män t ex skulle vara intresserade av boken.
    Jag tycker att det är strongt av dig att ta kontakt med människor som du inte har träffat på så många år. När man lämnar detta jordeliv så är det skönt om man har försökt att reda ut allt gammalt.
    Skickar många många mjuka kramar till dig. Carpe diem
    Ninni

    SvaraRadera
  3. Hej Gösta!
    Att göra en bok av din dagbok vore väl inte fel.
    Du har genom din dagbok gett/ger oss ën fantastisk bild av hur det är att bli allvarligt sjuk. Tankar,känslor som får oss att känna empati,beundran och hopp. Det är så påtagligt att du verkligen lever. Du lever som vi alla borde. Du tänker på andra och ställer tillrätta det som kanske en gång blivit fel. Hur många gör det? Du är en förebild!
    De pengar som en bok skulle inbringa kan du ju skänka till din fond till forskningen eller något annat som ligger dig varmt om hjärtat.
    Det du skrivit/skriver har en stor betydelse för både vårdpersonal och oss andra, friska som sjuka. Kanske anhöriga och vänner förstår att det kan var lite som betyder mycket för den som är sjuk eller ensam och att det är nuet som är livet.
    Kram Maud

    SvaraRadera
  4. Hej Gösta..Hoppas solen skiner lite på Dig oxå för här är de sol men de blåser väldigt mycke idag.
    Ang artikeln som jag läste nyss så tycker jag den var bra..
    De har jag skrivit förr till Dig att jag vet att många vårdande personer läser Din blogg ..bl a personal på Hospice och inom hemtjänsten som vårdar cancersjuka som precis som Du skriver ..dom säger att de inte finns material att få tag på för att förstå vilka tankar som rör sig i huvudet på den sjuke..
    Och inte minst behövs den boken för oss anhöriga för att vi ska kunna försöka förstå..
    Det är lättare att ha en bok tillhands ..
    Ha nu en bra dag så bra som den nu går att ha..
    Kram Ulla
    Ps De är bara en sån som Du som kan skriva en sån bok..Du är unik ... Ds

    SvaraRadera
  5. Jag sällar mig till de övriga som kommenterat dagens dagbokstext!
    Att trycka en bok utifrån din dagbok är verkligen en mycket god idé. En bok kan man alltid bära med sig, alla har inte tillgång till dator och internet eller för den delen kunskap om hur man använder dator och internet.
    Med dina tankar utgivna i en bok, förutom den på nätet och reportagen i LT, kan du nå ännu fler människor. Artikeln i LT tycker jag var tydlig och bra, förstår inte riktigt varför du inte verkar gilla det som stod skrivet där. Det är faktiskt så Gösta, att även vårdpersonal skulle många gånger behöva läsa allt det fina och ärliga du skriver om i din dagbok, om hur du upplever din situation för ärligt talat, många inom vården kan inte sätta sig in i patientens känslor (även att jättemånga är hur bra som helst), det gäller samtliga personalkategorier inom vården. ”Din bok” bör, om du vill och har möjlighet att trycka den, finnas tillgänglig i bokhandlar, på bibliotek, på sjukhusavdelningar och mottagningar, på äldreboenden, på vårdcentraler, hos distriktssköterskorna, ja egentligen överallt!! Det är många som saknar den här typen av litteratur var så säker på det!
    Visst kostar det en slant att trycka en bok, man måste ju självklart kolla sådana saker också och väga för och emot. Men en tanke vore ju, fortfarande om du själv vill, att ev överskott från bokförsäljningen skulle gå oavkortat till din stiftelse, för att på så sätt ge guldkant till fler svårt sjuka och ensamma.
    Förresten – hur går det med stiftelsen nu? Har inte kollat på ett tag. Hoppas det trillar in lite slantar så att du får glädjen att förgylla tillvaron för några fler människor.
    Hoppas du läser mitt inlägg i ”boktryckardebatten” för vad det är, nämligen min åsikt. Självklart är det ju hur du själv vill som gäller, men allt du skrivit är guld värt och har gett tröst och värme till så oerhört många människor – jag vill bara säga det till dig, du är fantastisk!
    Många varma kramar till dig från Iris.

    SvaraRadera
  6. Hallå Gösta. Vet inte om du såg "Annas eviga" på Svt i söndags...Tänkte genast på dej, då det handlade om att hantera beskedet om en dödlig sjukdom, så som du gjort. Kolla gärna på svt play om du vill. En tjej som bloggar om sin cancersjukdom deltog och även prästen Olle Carlsson (som är en sansad man och har vettiga åsikter), från Klara kyrka i Sthlm och en psykolog (som jag glömt namnet på). Ett fint samtal och man belyste bl a detta att "lägga ut hela sitt liv för hela världen" på bloggen. Finns ju både för- och nackdelar med det. Din blogg kan jag dock inte komma på någon baksida med...

    Hoppas det bara var en tillfällig värknatt du hade och att det känns bättre nu!

    Ha de gott önskar vännen Anders

    SvaraRadera