Att bry sig

Måndag 7 september 2009 kl.05.05   Varför ska man bry sig egentligen? När man frågar hur är det ? Bryr jag mig verkligen om det svar som kommer eller frågar jag bara för att det ska frågas? Tar jag svaret på allvar eller försöker jag vifta bort det med ett försök till ett skämt? Jag har upptäckt att det är någon form av artighet som gör att det frågas. För sedan när man ska svara på frågan då har frågeställaren börjat med något helt annat. När man har mött detta några gånger blir det nästan så att man svarar innan frågan kommit för då kanske vederbörande lyssnar på svaret. Men det var ju att tro för mycket på sitt egna sätt att få något sagt.På något vis kringgås svaret och man står där som ett fån.Ibland får jag för mig att dessa personer som verkar bry sig inte har den minsta tanken på hur jag mår egentligen utan det är ett sätt att avsnoppa mig för att sedan rusa iväg till det som var viktigare i deras ögon. Dom hade inte en tanke på hur jag mår eller om jag ville prata över huvud taget.Det blev som att när det gjorts denna uppmärksamhet då var uppdraget utfört för den här gången och hoppas att jag inte möter henne eller honom igen. Det kan ju bli pinsamt för jag vet inte vad svaren blev förra gången jag frågade jag lyssnade inte. Jag hoppas att jag kan bry mig på rätt sätt när jag ställer frågan hur du mår att jag tar mig tid att lyssna på svaren och verkligen menar att bry mig om.Carpe diem              Klockan är nu 10.00 Jag mår inget vidare. Det är en oro i kroppen som inte går att förklara.En sorts rädsla känns också.Har försökt att låta bli att bry mig. Men Ninni ville veta och jag tror att andra vill det också.Det kommer några smärtkänningar emellanåt och det är bara att fylla på med morfinet. Att det har gått lite över halva tiden gör också att jag försöker komma från ämnet. Att känna att livet krymper mer och mer gör också sitt till.Att känna sin litenhet i allt detta gör rädslan mer påtaglig.Hur jag än vänder på frågan blir min livskvalitet något sämre för varje dag. Mitt liv är snart slut men jag vill inte att det ska vara så. Jag kan inte bara försöka gömma allt genom att skriva om helt vardagliga ting.Men hur det än är så ska jag vara mer öppen med hur verkligheten egentligen är. Jag är inte så stark när det kommer till kritan.Min dagbok ska bli mer öppen igen.Carpe diem