söndag 13 september 2009
Små funderingar
Söndag 13 september 2009 kl.04.10. Hej,hur mår du? Jo jag har drabbats av prostatacancer.Du förstår jag hade sån feber förra veckan så jag trodde jag skulle dö, hur är det annars då? Så brukar det låta när jag möter någon som jag knappast träffar över huvud taget.Man blir jätteglad efter första frågan men blir snabbt nertagen på jorden när fortsättningen kommer.Morgonen har börjat ungefär som vanligt med värk på olika håll. Men det är något som har tillkommit och det är små domningar ner mot benen. Så den lille har nog börjat röra sig.Jag hoppas att det stannar vid det för det går att skaka igång benen.Det där att ha medicinen vid sängen var bra men vattnet smakade inget vidare så det blir nog dricka i stället.Många funderingar far genom huvudet så här på morgontimmarna.Och dom vanligaste tankarna är, hur är det med den och den som var inne och kommenterade på sidan? Dom sitter där med sin värk och sina problem med att gå och det där när allting knyter sig i magen för att något gått fel .Det är människor som verkligen skulle behöva stöttas och få känna att dom finns.Deras onda är lika ont som mitt och i många fall mycket värre.Fast det är så så får jag uppmuntran och puschar för att gå vidare när dessa människor behöver det minst lika mycket. Man blir ödmjuk över hur vi fungerar egentligen .Må dagen bli god för oss alla. Carpe diem
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hej Gösta
SvaraRaderaHoppas du orkar kämpa ännu, livet är inte rättvis tycker jag. Som nära anhörig till en som fick bukspottskörtelcancer och det gick så fort endast fem månader vet jag hur ni som har fått cancer får kämpa både med värk och med alla känslor som kommer inte lätt.
Kram fån Tornedalen Sonja
Hej Gösta! Hoppas dagen blir så bra det nu går. Tack för att du skriver, så fler får chansen att förstå, och du ger stöttning för dom som oxå har det svårt. Njut nu av höstens färger. Kram Ulrika.
SvaraRaderaHej Gösta! Skickar en stooor kram till dig.
SvaraRaderaSaga
Hej Gösta!
SvaraRaderaVad bra att du provade med medicinen bredvid sängen. Det är klart att vattnet blir väl lite unket när det har stått hela natten. Läsk är nog bättre.
Det kan inte hjälpas, men det går inte att framhålla sig själv och klaga när du har det värre. Det är ju meningen att jag ska vara ett stöd för dig för då mår du förhoppningsvis lite bättre, jag gör det i alla fall. En kommentar som retar mig är när dom säger att det är någon annan som har det sämre. Det är ju ingen tröst. Jag kan ju inte glädja mig åt det. Det är dina plågor som du kämpar med och mina som jag kämpar med, men man kan ju inte jämföra besvär. Jag har aldrig bloggat förut med någon, men du gick rakt in i hjärtat när jag hörde dig på radion för tre månader sedan. Varför? Jag vet inte. Kanske att du så lugnt och sansat berättade om din situation.
Här är strålande väder. Hoppas att du mår skapligt idag. Carpe diem
Kramar Ninni
Hej Gösta!
SvaraRaderaDär träffade du huvudet på spiken i dina tre första meningar.Har själv upplevt detta många gånger från dem som låtsas vara mina vänner.
Du skrev inget om hur natten varit,hoppas något
sä när.Jg läser din dagbok varje dag,men det är första gången jag skriver.Hörde dig första gången i radio den 7sept. Har sedan haft dig i
tankarna varje dag,tycker du är otroligt stark som orkar engagera dig för andra.
Hoppas din dag blir ljus och någerlunda smärtfri.
Kram Inga
Hej Gösta!
SvaraRaderaIdag skiner solen här. Jag ska gå ut med mina barnbarn. Lille Viggo ska ut o sova i vagnen. Lilla Tindra ska flyga drake. Jag tänker på dej det första jag gör när jag vaknar. Inatt låg jag vaken en stund o funderade på hur du hade det. Om du fick sova eller om du låg vaken med dina smärtor. Ha en så bra dag du kan. Kram Ewa
Hej Gösta!
SvaraRaderaUttrycket"det finns alltid någon som har det värre" borde inte användas anser jag. Ingen människa på jorden kan känna din eller någon annans smärta.
Hoppas dina smärtor, är under kontroll. Fortsätt med dagboken, och delge oss dina tankar och funderingar. Jag funderar varje dag på, hur du har det.
När man blir allvarligt sjuk, så upptäcker man ganska så snart vilka som är de sanna vännerna.
Jag tror, att det har med rädsla att göra.
Ha, en så bra dag du kan.
STYRKEKRAMAR
Ingalil
Hej Gösta.
SvaraRaderaNu åker jag bort ett par veckor(utan dator). Hoppas att du får må så BRA det bara går. Jag skickar en god hälsning till Dej varje kväll när jag tittar upp på stjärnhimmeln som lyser på oss alla, oavsett var vi befinner oss i världen.
GoseKRAM från Elsa
Jag hörde dig häromkvällen i radion och att höra dig prata gjorde man tänksam om livet och det som kan hände. Jag hoppas att bland dina smärtor att du hittar plats att komma ihåg alla de trevliga saker som måste ha hänt dig. Jag funderade på livet när jag hörde dig prata och kom på att familjen är livet och att man måste leva det när man kan, för attman vet inte vad som finns runt nästa hörn. Jag är så glad att jag fick höra dig prata och jag hoppas att när döden kommer till dig att det går fort så att du slipper lida mer än vad du gör nu. Jag hoppas också att du kan avnjuta lite av det livet du har kvar. All the best John i Krokek
SvaraRaderaHej Gösta!Känner verkligen igen det du skriver om,typiskt att få frågan hur mår du,och när du vill berätta orkar få lyssna,dom vill bara prata om sitt sen,men det är rädsla,och kan vara oförmågan att ha medkänsla som tyvär många har.Jag tycker du var så fin på bilden i länstidningen,ha en så bra dag det bara går,kram/kicki
SvaraRaderaTänker på dig och läser din blogg varje dag. Karin
SvaraRaderaHej Gösta. Så sant så sant dina 3 meningar i början. 1980 flyttade jag hit från Norge och jag lade då märke til att när man frågade någon om hur mår du så sa alla: Det e bra. när någon frågade mig och om jag hade en dålig dag så sa jag det. Då blev det först tyst och sen kom det som du säger, snack om alla andra som inte mådde bra. Jag tror att människor både är redd för att säga att dom inte mår bra som första kommentar, dom tror dom förlorar sin status då och dom vet inte tillräkligt mycket om en del sjukdommar så därför är dom rädda för att gå vidare.
SvaraRaderaTyvärr hade jag inte tid att läsa din dagbok förrän i går kväll, synd att personer ska vara så elka som det verkar som vissa hade varit här i går. Jag kallar sådana människor, skenheliga, dom e inte "riktiga" kristna.
Vad jag förstod så trodde dom att du hade gjort något elakt och att du fick sota för detta nu med din sjukdom. Min dotter frågade, när en nära vän dog, Mamma varför dör dom snällaste först?
Ja ja nu glömmer vi väl detta och hoppas att sådana inte kommer tillbaka.
Här är grått o trist idag, min man o jag ska åka på hockeymatch idag. HV71-Linköping. Ska bli kul, jag har inte varit på hockey på 25 år..
Hoppas du får en dräglig dag Gösta. ses i morrn. Carpe diem
Varje morgon kollar vi din blogg före kaffet och tänker och pratar ofta om hur du har det, hoppas nåtsånär smärtfri.
SvaraRaderaHa en så bra dag du kan önskar vi.
Ulla-Britt o Bengt-Rune
Hej Gösta! skickar dig söndagsstyrkekramar! Vad är det för ett fanastiskt fint litet hus du har på bilden? Är det kanske din skrivarstuga? En SÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅdan skulle jag vilja ha!
SvaraRaderaKramizzar från Gunsan
Dom är rädda Gösta det är därför dom börjar prata om sig själva. Vi är så rädda allihop för det stora avskedstagande, som döden innebär. Fast det kan vara en befrielse.. men saknaden är stor efter anhöriga som har gått bort hela det återstående livet. Så är det bara...
SvaraRaderaVad som än väntar på "andra sidan" så är det jobbigt med jordelivet när det håller på att avslutas. För alla. Även dom som inte har ont.
Döden, döden, döden som Astrid Lindgren sa.
Ulla-Carin Lindquist skrev Ro utan åror innan hon dog i ALS. Hennes stil är flyktig, som en ängels, som aldrig riktigt har landat på jorden. Det är små snabba bilder med poesi. På sista sidan tar hon farväl och glider ut i havet på en båt, som vilken viking som helst, liggande på durken.
Hej Gösta!
SvaraRaderaJag önskar dig en fin dag,och hoppas du får njuta av några smärtfria stunder ändå.
Må så gott du kan. Kram Eia och Uffe
hej GÖSTA!, hörde dej på karlavagnen härom kvällen,sen dess har jag läst din dabok varje dag. Jag fattar inte hur du kan vara så lugn, stark och ödmjuk med allt det du bär på.Du ger mej styrka med mina "myggbett".
SvaraRaderaTack GÖSTA, jag ska fånga dagen.//Claes/GBG
Du är helt otrolig som mitt i din egen plåga kan tänka på hur andra har det.
SvaraRaderabBundransvärt!!!
Angående dina tre första meningar i denna blogg så tror jag människor blir helt ställda då du (jag med) svarar helt ärligt på frågan hur man mår. Man ska liksom säga att man mår bra på nått sätt. Men jag tycker inte man ska det. Varför inte vara ärlig o säga som det är? Oj vad flummigt detta blev. Hoppas du fattar hur jag menar.
Kram
Hej Gösta,
SvaraRaderaJa, den vanligaste hälsningsfrasen är som bekant: Hej, hur är det? Jodå, hyfsat själv då? Jodå bra. Allt för att slippa pladdra/lyssna om hur man EGENTLIGEN mår.
Jag brukar säga: Om du vill fråga hur någon mår ska du också vara beredd på att stanna och lyssna på svaret annars är frågan inte mycket värd.
Ha de så bra det går.
Ramona
Hej Gösta. Det där med frågan hur mår du fick jag erfara igår då jag ringde våran kassör och frågade om blåbandetnålar och när han svarade så frågade jag precis så fast jag visste att han låg på sjukhus och nyligen fått cellgiftbehandling och problem med ryggen och jag visste att han inte mådde nå bra Sköt om dig Gösta. Hälsningar Nisse
SvaraRaderaKramar från Yvonne Jedholt i Skåne.
SvaraRaderakramar från oss i skålan. Med vänliga hälsningar Lars
SvaraRaderaKämpa vidare Gösta! Du behövs! /Inga
SvaraRaderaHej Gösta!
SvaraRaderaTack för den omtanke du gav MIG idag.....
EMO
Hej Gösta när någon frågar hur man mår är det ofta att man inte säger det för folk orkar inte höra om andras krämpor +sorg så jag säger alltid att det är bra .Kämpa på hoppas att du har någon att prata med och som kan hålla handen och krama dej ibland man behöver det kram Åsa
SvaraRaderaHej igen!!!Sänder dig en tanke så här på Söndagskvällen hoppas din dag har varit ok.Här har det varit sensommar värme ett underbart väder.Hoppas det funkar med bra för dig.Vill tacka ännu en gång att du låter oss följa med i ditt liv.Via din blogg.
SvaraRaderaKram Sanna
Hej Gösta.
SvaraRaderaJag hörde dig på radion här för leden i karlavagnen. Kom på av en händelse att det finns ett naturläkemedel som heter Pau D'arco och dricks som te. Det är gjort av bark från trädet Tabebuia Impetiginosa. Det sägs hjälpa och lindra många olika åkommor däribland cancer, (fast detta med att det lindrar och eventuellt botar cancer är ej så känt, har dock sett artiklar om det.) Dessutom har Pau D'arco inga kända biverkningar sägs det. Pau D'arco finns att köpa på olika hälsokostaffärer på nätet. Lycka till och ha det bra.
Gösta, Hörde dej på karlavagnen förra veckan,efteråt hade jag svårt att sova,tänkte så på dej! Min egen dödsångest gjorde sig påmind och det kändes nästan outhärdligt att försöka sätta sig in i hur du har det.Tänker på dej varje dag!! Du berör mej!! Lisa !
SvaraRaderaDet vackraste som finns är det oförklarliga - Albert Einstein
SvaraRaderaGösta, hoppas att Din natt och även dag varit någorllunda bra för Dig. Du är så ödmjuk och empatisk, önskar att flera skulle vara det.
SvaraRaderaKramar från Anna L, offerdalska i förskingringen :)
Gösta, önskar dig en bra lugn natt och en ljus morgon. Stor kram. Maria
SvaraRadera