En lyckokänsla

Söndag 11 oktober 2009 kl.04.35     Kära dagbok. Visst har jag talat om för dig en gång förut att jag är lycklig? Jag vill säga det igen.Det är så mycket som jag har att vara tacksam för.Jag bor på en underbar plats som jag fick dela med min fästmös sista år.Och nu befinner jag mig i samma situation.Jag började skriva en dagbok och får ge uttryck för vad jag känner och vad som sker i min situation. Jag har så många människor som följer mig dag från dag det får jag också vara tacksam för. Alla personer som läser och ger kommentarer om boken är också något att vara tacksam för. Det finns också människor som har haft glädje av det min dagbok har förmedlat ja till och med lärt sig något. Någon gång har det kommit lite smolk i bägaren men oftast har det gått att få rätsida på det.Med allt detta som jag har att vara tacksam för skulle det vara konstigt om jag inte vore lycklig. Varje morgon har jag ett möte för att se hur mycket de olika smärtkänningarna har påverkat nattsömnen. Denna natt har smärtorna hållit sig på något sånär lagom nivå. Det är höfterna och knäna som protesterar över sina smärtor och då har det varit bara att åtgärda.Trots smärtor och vissa motgångar så får jag vara lycklig. Carpe diem