onsdag 7 oktober 2009
Möjligheter
Onsdag 7 oktober 2009 kl.04.45 Kära dagbok. Du har varit min följeslagare även denna natt.Som du märkte varade sömnen inte mer än tre timmar.Därför att det var någonting som låg och gnagde i bakhuvudet. Jag börjar misstänka att det inte sagts hela sanningen om sjukdomen. Det är många saker som börjar peka åt de hållet.Oförklarliga saker sker i kroppen som tyder på förändringar som inträffar tidigare än det sagts. En sak som det märks tydligt på är att rörligheten har börjat avta betydligt. Minnet har också tacklat av. Att komma ihåg saker som nyligen hänt är svårare och att hålla reda på uppgifter är inte lika lätt. Det är för mycket som sker som inte stämmer med diagnosen som den var från början. Allt börjar likna de fall som jag följt förut prognosen har legat på 12-15 månader men slutet har kommit 8-10 månader efter diagnostillfället. Men förhoppningsvis får det ta längre tid. Carpe diem PS: Det har kommit nästan 1dm snö. En blöt och tung. Jag får invänta hyresvärden och traktorn för snöröjning.DS
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hej Gösta!
SvaraRaderaHar du haft svårt med sömnen i natt? Är det smärtorna eller tankarna som hållit dig vaken?
Man ska väl egentligen inte jämföra sig med andra för ingenting är likadant. Om du börjar misstänka att du inte fått veta sanningen så skulle du kanske ta kontakt med din nya läkare och få ett utlåtande från honom också. Verkar det som om kroppen har börjat tackla fortare än du trodde?
Att ni fått så mycket snö däruppe. Här i Söderhamn har det inte snöat än.
Jag hoppas att du får en dräglig dag, kanske med en tupplur, så att du orkar med dagen.
Många många mjuka kramar
Ninni
God morgon!
SvaraRaderaVarje morgon när jag vaknar,så tänker jag på dej och hoppas att natten varit lugn. Nu verkar det inte som att du har sovit särskilt bra i natt tyvärr. Själv har jag för första natten på länge,sovit som en stock.
Här är det +8 grader och länge innan snön kommer hoppas jag. Jag bor i samma län som Ninni såg jag just. Fast i Hudiksvallstraken.
Hoppas att du får en skaplig dag och att du kan vila lite grann.
Kramar Monica
God morgon Gösta!
SvaraRaderaDet är väldigt svårt för läkarna att säga exakt hur lång tid man har kvar att leva när man har en obotlig sjukdom. När min man fick sin diagnos, obotlig och spridd cancer i december 2007 så sa läkarna att det kan ta allt från tre månader till flera år. Det går inte att säga exakt. För min man gick det väldigt fort, han dog i oktober. Men jag vet andra med samma cancerdiagnos som levt upp till två år. Jag upplever att sjukvården hellre säger hur läget är än att försköna den. En kurator och makens läkare kom hem och talade med våra barn som då var 12 och 14 år och jag kan säga att jag tyckte det var grymt när ett av barnen frågade om pappas cancer gick att bota när läkaren sa rent ut att , Nej det gör den inte. Någon gång kommer ju ändå chocken man får vid dessa grymma besked. Därför har jag förstått att sjukvården har som praxis att säga rent ut hur läget är, så att säga. Däremot är det omöjligt att säga någon bestämd tid.
Många styrkekramar
Lena
Hej Gösta!
SvaraRaderaMedicinen, som du tar påverkar "tankeförmågen" Ibland måste man välja, mellan pest eller kolera.
Sjukvården har skyldighet, att upplysa patienten om allt som kan tänkas uppkomma under sjukdomens gång. Ta, ett samtal med din läkare för mer information.
Hoppas din dag kommer, att bli någolunda bra.
STYRKEKRAMAR
Ingalil
Hej Gösta!
SvaraRaderaTänker mycket på dig och dina tankar,kring din sjukdom.
Det är ju riktigt som Ingalil sa
om biverkningen av din medicin.
Kanske kan droppet också ställa till med nya bekymmer.
Rådet att ta ett samtal med din läkare tycker jag också kan vara klokt.
Hoppas att smärtorna håller sig, så du kan få lite sömn och vila under dagen.
Varma kramar Inga/Skåne.
DS.Menade så klart att smärtan skulle hålla sig borta,DS Inga.
SvaraRaderaHej Gösta
SvaraRaderaTänker på dig och ser, att din senaste natt inte var så skön. Hoppas att det var tilllfälligt och att du åter får det som du hade det nätterna innan. Jag tycker att du skall ta kontakt med din läkare och tala om dina bekymmer betr. den förändring du tycks märka. Jag har levt med min aggresiva cancer (Gleason 9) nu i nio år och många gånger kännt oro inför nya besök på Radiumhemmet, men aldrig fått något besked om ev prognoser. Var idag hos min hjärtläkare, som jag besökt varje år sedan min bay-pas operation 2000. Idag sa han att jag inte behövde någon hjärtspecialist längre,då allt verkade så bra. Jag hoppas att skulle kunna få ett liknande besked eller ett besked, som ger dig lite tröst i att det inte kommer att gå så fort utan att du skall kunna leva länge till och känna att det är många som tänker på dig.
Må väl och hav förtröstan
calle
Hej Gösta!
SvaraRaderaTråkigt att höra att du inte kunde sova i natt och att en massa tankar snurrar runt i huvudet. Det är ju inte så konstigt att du funderar en hel del, särskilt som du märker att man inte sagt hela sanningen till dej.
Din nya läkare verkar ju vara bra, så kontakta honom/henne och be om en tid för ett samtal, där din oro och dina misstankar, dina frågor kanske kan rätas ut. Visst, det är väl inte lätt för läkarna att alltid veta, men jag tror ändå det vore bra med en läkardiskussion för att stilla din oro för att du inte fått hela sanningen presenterad för dej.
Jag tänker på dej och hoppas du haft en någorlunda bra dag trots allt (inkl snön)! Hoppas du får sova lite bättre den kommande natten.
Varma kramar och tankar till dej från Småländskan
Hej Gösta ! Jag blev så rädd för jag fick inte upp din blogg.Men efter ett tag fick jag fram onsdagen.Tråkigt att natten varit så jobbig för dig.Förstår att det är många tankar som snurrar runt i huvudet.Du får at ett samtal med din läkare.
SvaraRaderaKanske är det biverkningar efter droppet.Jag hoppas att du har kunnat vila under dagen. samt att natten blir bättre.Tänker på dig.Vi hörs i morgon. Kram från Doris
Hej igen Gösta! Det blev lite konstigt det jag skrev för en stund sedan. Jag skrev "särskilt som du märker att man inte sagt hela sanningen". Jag menade "särskilt som du misstänker"! Ibland blir hittar inte min hjärna rätt ord vid rätt tillfälle. Och rätt ska vara rätt!!
SvaraRaderaKramar igen till dej från Småländskan