söndag 25 oktober 2009
Känslor
Söndag 25 oktober 2009 kl.04.35 Kära dagbok. Som du märkt så somnade jag tidigt i går kväll. Tröttheten bara svepte iväg med mig. Jag hade ingenting att sätta emot.Några timmars sömn och smärtan gjorde sig påmind i knän och rygg. Upp,ta några morfin och sedan försöka sova lite till.Nu är jag vaken igen det gick inte så lätt att somna om.Jag har kommit på mig själv att det är nära till gråten numera och det av bara små orsaker.Jag har på något vis blivit mer mjuk och sårbar.En enda liten motgång och allt är emot och klumpen sitter där. När jag följer upp vad sjukdomen för med sig så får jag förklaringen att man blir mer känslig. Jag har väl lite av det gamla kvar att karlar gråter inte. För så mesig får man inte va. Hur är det egentligen? Hur många män vågar erkänna att dom gråter och då inte bara på fyllan? Jag tror att det är få män som säger att dom gråter. Hur känslosam får man vara som man? Ute bland folk försöker jag hålla känslorna inombords men det är svårt. Däremot hemma i soffan kan dom flöda hur mycket som helst för där är det ingen som ser.Jag tror att om vi bara vågade visa våra känslor lite mer skulle det nog se lite annorlunda ut i vårt samhälle. Hoppas kan man ju för det vore nog bra. Stiftelsen har under fredag-lördag erhållit 450:- i gåvor och har nu en behållning på 9750:- .Tack för gåvorna. Carpe Diem
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Godmorgon Gösta, oj va jag lider med dig,Visst skall män få gråta ni är väl människor oxå, tycker bara det är så tråkigt att du skall behöva gråta i din ensamhet, jag säger ofta till mina vänner att gråt om ni känner för det det är larvigt att inte ni oxå skall få visa er sårbarhet, många säger att dom vet hur du har det, om dom haft en nära anhörig som haft cancer då först kan dom säga att dom vet hur du känner dig, I början då läste jag ju bara din Dagbok, men sen när jag såg filmen om dig, då va det som jag upplevde det igen när min man fick cancer, han va mkt starkare än jag va, men så va han ju från Norrland, Jag gjorde ett inlägg häromdagen när jag läste tidningen men då hände nått med sidan så det gick inte att skriva, Nisse hade ju samma problem, Min komentar då va att det va skamligt att du skulle behöva hämta ditt Dropp själv va är detta för sjukvård, du är ju sjuk o skall ha detta på plats när du kommer för att ta det (droppet). Uppropet som är upplagt på Facebook om att vi kräver psa prov för alla män, att det skall vara så svårt att fylla i ert namn där gammal som ung, kvinna som man, din sida här Gösta är det ju många som läser skriv under nu, kör inte med att det drabbar inte mig, detta kan drabba vem som helst. www.namninsamling.seindex.php?nid=3865
SvaraRaderaMånga varma kramar Barbro Göteborg
Morr´n Gösta!
SvaraRaderaSå har du haft en svår natt igen. Jag hoppades ju att du skulle få en bra natt men icke.
Det är helt vansinnigt att män inte ska få gråta, men förhoppningsvis fostrar vi våra söner till att kunna göra det. Det är en lättnad när man får det för jobbigt och att då kunna få ge efter för det svåra som man bär inom sig och bara gråta ut är bara skönt. Att vara ensam som du är är ju också väldigt jobbigt.
Jag undrade hur det har varit efter droppet? Kände du av några biverkningar den här gången? En fråga.
Når du vaknade i morse var det sommar-eller vintertid? Klockan var ju faktiskt 3:34 efter sommartid så det var väldigt tidigt som du vaknade.
Jag hoppas att du får en dräglig dag med en tupplur lite då och då. Carpe diem
Många många mjuka kramar
Ninni
Svar till Ninni:Jag hade inga speciella biverkningar efter droppet mer än en febersläng.När jag klev upp i morse så var klockan 04.00.
SvaraRaderahej.skont att du mar ratt bra. vi har det varmt. 38 grader har i norra thailand. carpe diem
SvaraRaderajanne
Gråt Gösta gråt, man får det
SvaraRaderakram lena
Hejsan Gösta.
SvaraRaderaFörstår att du har det tufft just nu men kämpa på.
Typiskt att bara kvinnor kommenterar "gråtandet".
Jag har nog sällan eller aldrig gråtit i mitt liv, men jag fick en stroke i dec -08 och en i maj -09 den senaste tog hårdast på mig.
Har mycket svårare att hantera känslor numera, jag grät otroligt mycket, både av att mina nära hälsade på och av glädje när framgångarna kom.
Diskuterade detta med min stroke-läkare, han sa att det finns medicin för detta men jag sa att jag tycker inte om tabletter, han tyckte det var ett bra beslut för det finns ju biverkningar.
Så karlar, skäms inte för att gråta.
Just nu när jag sitter och skriver detta så kommer en och annan tår.
Bengt-Rune i Mellbystrand
Hej Gösta!
SvaraRaderaJag gråter ofta av både sorg och glädje. Det känns så befriande efteråt.
Hoppas, att dagens mödrar fostrar sina söner så att gråta kommer att vara helt naturligt för dem.
Gråt ut Gösta!
STYRKEKRAMAR
Ingalil
Hej Gösta!
SvaraRaderaJag lever med en man som har haft väldigt svårt för att gråta...han brukade alltid säga: Kyla...smärta och värme...jag hör vad ni pratar om men jag vet inte vad det är.
En riktig matcoman...trodde han.
Och uppriktigt sagt så avskydde jag när han så.
Förra hösten ramlade han ner från taket på ett hus vi byggde på, han bröt ryggen så illa att han i dag sitter i rullstol.
I dag gråter han....ganska ofta faktiskt.
Och jag upplever det som att han tycker att det faktiskt är ganska skönt.
Det är en så vanlig föreställning män har...att inte gråta..så det gör det ju bara manligt att våga visa sina känslor och sin gråt.
I dag säger min man aldrig det där om kyla,smärta och värme...men någonstans måste hans manlighet få leva kvar och det gör den om jag köpt tillexempel en rosa skjorta, då säger han ...att han är så trygg i sin manlighet att han kan bära rosa skjorta...
Så man förstår ju att det här med manlighet sitter djupt rotad hos många.
Det är synd...
Tårar är det som läker vår sorg och smärta bäst.
Så gråt du dina tårar, av sorg, smärta och frustrationer.
Jag önskar bara att du hade haft någon hos dig, när gråten kommer.
För i bland kan det ju faktiskt kännas som att man ska drunkna av sin egen gråt...och då är det ju skönt om någon orkar hålla ens huvud över ytan.
Gråten ger oss styrka att orka vidare...
Ha det så bra du bara kan!
Trycker din hand/Eva
Hej Gösta.
SvaraRaderaDet är klart att man kan gråta fast man är Man.
När jag kom hem efter att fått besked att jag hade cancer så grät jag riktigt ordentligt.Innan dess har jag faktiskt gråtit nångång ibland .En av gångerna kommer jag särskilt ihåg det var oktober 1957 på nordatlanten då vi blev kallade till Kaptenen och han sa att vi kanske blir tvungen att lämna fartyget då vi hade 2 meter vatten i lastrummen och telegrafisten skickade SOS samt ropade mayday mayday flera timmar och ingen svarade vi låg nämligen i ett orkancentrum med åska runtom. Vi klarade det men 24 av 26 mans besättning mönstrade av när vi kom i hamn igen
Hjärtliga Hälsningar Nisse
Hej Gösta. Jag gråter lätt. Jag gråter av sorg, oro, glädje. Jag tycker det känns lättare efteråt. Så om du känner att dina känslor vill ut så släpp ut dem med att gråta. Det är inte bra att stänga in dem. Kram Helen.
SvaraRaderaHej Gösta !Varför ska inte män gråta.Det är inte mesigt släpp loss dina tårar.Känns alltid bättre när man fått gråta ut.Synd att du inte har någon som du kan dela din gråt med
SvaraRaderaI vår familj är vi väldigt känslosamma.Det gäller även de manliga.Jag är glad att mina barn och barnbarn och övriga i familjen kan visa sina känslor öppet.Tänk var många har det svårt därför dom ska vara så oberörda inte visa sina känslor. Gösta tänker på dig.Hoppas din natt ska bli så bra som möjligt.Kram Doris
Hej Gösta!
SvaraRaderaVad tråkigt att natten som gick inte var bra! Får hoppas att dagen idag varit bättre, förhoppningsvis kanske du kunnat slumra till till under dagen istället. Men du, gråta är, enligt mitt sätt att se det, egentligen vare sig manligt eller kvinnligt, däremot är det MÄNSKLIGT. Man kan gråta av såväl glädje som sorg. Att gråta är en säkerhetsventil, som vi alla människor behöver få öppna upp ibland! Så Gösta, gråt när du känner det så, det brukar kännas lite lättare efteråt! Och på tal om mänskligt, du om någon är väl mänsklig och en fantastiskt mänsklig varelse som både orkar och vill skriva din dagbok för dej och för oss!
En tanke som slog mig, av det praktiska slaget när det gäller dagboken: Nu kommer ju sökvägen till Namninsamlingen att hamna på "nästa sida" när du skriver morgondagens text. Skulle du kunna skriva in den adressen/sökvägen i måndagstexten igen, så att den syns som en påminnelse till mig och alla andra, att vi ska fortsätta sprida adressen så att det kommer ännu fler namnunderskrifter. Ja, det var en tanke bara från mej. Tänkte mig lite på samma sätt som du emellanåt lägger ut kontonumren till stiftelsen.
Hoppas du får en god natts sömn nu!
Varma tankar och kramar från Småländskan
Klart att män ska gråta. Jag tycker att det är fint om man kan visa känslor. Tror att det var mer tabu förr. Då var det att bita ihop som gällde. "Inte ska en så stor pojke som du gråta som en flicka" var det nog många grabbar som fick höra. Sånt sitter kvar djupt inne i oss. Men Gösta tillåt dej att gråta. Kram på dej. Ewa
SvaraRaderaJag vill att du ska gråta men jag tycker inte om att du är ensam när du gör det. Det gör ont i mig, jag vill sitta hos dig och hålla din hand, krama dig när du har det svårt. Men även om jag (vi) inte är fysikt närvarande finns vi och du finns i våra hjärtan glöm inte det. Kämpa på min vän vi behöver dig lika väl som du behöver oss. VArma kramar i massor.
SvaraRaderahej göstas
SvaraRaderajag vet hur man gråter av med sin sorg det är inte enkelt och lätt det är svårt att inser det på en direkten när jag hört skrikande från min rädsla gråter jag av min sorg jag hade självklart det gör ont i min sorg av lättand du ska se det och njut med all din sorg det är det du har hälsningar Anna.