Efterlysningen

Fredag 27 november 2009 kl.04.35   Förflutit har natten och jag har sovit 4,5 timmar. Men det har märkts att en ny hormoninjektion har skett för sängen var dyblöt av svett. Det är bara att rensa och köra en maskin tvätt  så det kan bli rena lakan att svettas i på nytt. Jag har en efterlysning. En kvinna på 45-år boende i trakten av  Stockholm eller dess förorter. Hennes namn är M. Andersson som ogift och sist jag hörde något arbetade  hon på Huddinge sjukhus och det var på 90-talet. Jag skulle bli väldigt glad om jag kunde få kontakt med  denna kvinna för hon har tror jag upplysningar som skulle hjälpa mig väldigt mycket i ett ärende som jag  arbetar med. Att inte förlora är ju en viktig sak för dom flesta av oss. I det mesta som vi gör finns många  gånger en form av tävling som vi inte vill förlora för allt i världen det skulle nästan upplevas som jordens  undergång. Att kämpa för livet utan att få ha hela biten av sitt liv är nästan hopplöst. Det går inte att kämpa  mot en osynlig motståndare. Att försöka hitta den rätta biten som gör livet till en helhet är också en kamp som oftast slutar i förlust en förlust som kanske kunde förhindrats om det funnits något av klokhet i alla olika beslut som fattats. Men det är aldrig för sent att sluta hoppas. Under dygnet 25-26 november inkom som gåvor 800:- till stiftelsen som nu har ett saldo på 12600:-  efter avgifter 8100:-  Tack alla givare. Ps. Det har påbörjats att göra guldkanter och det kommer att fortsätta. Ds.  Carpe diem