lördag 7 november 2009

Tingens elakhet

Lördag 7 november 2009 kl.05.00    Kära dagbok. Natten har varit lugn. Det har bara dragit lite kallt över ryggen. I nattens mörka djup du hör någon kalla. Det är dags nu att till jorden falla. Vart än du upprätt går du faller där du står. Ingen dig nu rädda kan. Varken kvinna eller man. Bland fallna löv och mogna bär. Du finner snart någon som just dig blir kär. I famnen ljuv och varm. Du slipper denna jordens larm. I lugnet du nu vilar. I går var visst alla ting emot mig. Mobiltelefonen började krångla vid sjutiden men det blev små korta glimtar när det fungerade. Men från klockan 14.30 till 19.00 var det mobila nätet helt utslaget. Jag använder mobilen som modem så för mig gick det inte att använda datorn. När det blir så här då blir jag stressad och lite orolig. Så gårdagen vill jag inte ha idag. Hoppas att det klarar sig.  Veckans artikel i tidningen  verkar ha kommit bort. Jag kan inte hitta den. Här har det kommit snö i två dagar så det är vitt och fint. Tankarna går till julen som många vill ha men inte jag. Det sitter lite av stressen kvar sen igår men det lugnar nog ner sig under dagen. Carpe diem

11 kommentarer:

  1. Godmorgon Gösta, Va vackert du skriver idag,
    jobbigt för dig när mobilen inte fungerar så du kan få igång datorn den är ju viktig för dig nu, Jag hittar inte heller något inlägg i Tidningen du får höra av dig till dom o fråga vad som hänt. Ni får snö o vi här i Göteborg får bara regn. Julen är fin men det är väldigt många som är ensamna oxå, sen julhandeln den är ju helt hysterisk, Ha en fin dag. Kram Barbro

    SvaraRadera
  2. Godmorgon Gösta,

    Ja, detta med teknikens under. Ibland är den bra ibland blir man tokig. Jag hade inne en insändare i GT (Göteborgs Tidningen) om dig och din blogg. Jag tror det var för två veckors sedan som den var med.

    Jag önskar att det gick att göra mera för hur du har det.

    Skönt att någon hittade de där två berömda hålen så att strömmen kom tillbaka!

    Kramar
    Ramona

    SvaraRadera
  3. Det var en vacker dikt Gösta.
    Hoppas du får en bra dag.
    Kram lena

    SvaraRadera
  4. Hej Gösta!

    Vilken vacker dikt. Hoppas att tekniken är på din sida idag. Man blir så frustrerad när det krånglar. Det är många som tycker att julen är svår och jobbig, du är inte ensam om att känna så. Allt är så hysteriskt när det borde vara en lugn och fin högtid med gemenskap. Och då menar jag inte bara familjevis. Jag beundrar dem som jobbar på härbärgen och tar hand om hemlösa.

    Hoppas att du får en fin dag.

    Kramar Gunilla A

    SvaraRadera
  5. Hej Gösta!
    Ytterligare en lugn natt. Skönt för dig.
    Vilka vackra ord, samtidigt är dom sorgsna. Är det så du känner det?
    Denna elektronik. Jag vill inte ha telefonen kopplad till datorn och av det skäl som du upplevde igår. Inte nog med att tappa datorn utan man kan inte hålla kontakt med omvärlden heller.
    Julen ja, när man var liten och när mina barn var små så var julen verkligen en högtid, men det känns som att man har vuxit ifrån det. Kanske blir det så när hälsan inte är vad den varit. Försöker hålla den (julen) på en lugnare nivå nu, men visst är det roligt att se barnbarnens tindrande ögon. Snart har alla vuxit upp och då får man väl se hur det blir då.
    Jag önskar dig en skön dag. Carpe diem
    Många många mjuka kramar
    Ninni

    SvaraRadera
  6. Hej Gösta!

    Skönt att du får sova bättre på nätterna,även om det inte blir många timmar i sträck.Tar du sen en liten tupplur på dagen också hjälper det upp lite.
    Tack för den fina dikten,du är beundransvärd,en stor tröst för många.Jag önskar att jag hade din förmåga att se på livet och dess motigheter.
    Hoppas att din dag fortsätter väl och att du får en så skön natt som möjligt.
    Många kramar Inga i Skåne.

    SvaraRadera
  7. Jag beundrar dig som skriver i dagboken varje dag,o delar med dig till oss. Tack för dikten, den var fin. En tankeställare. Kram Lilian

    SvaraRadera
  8. Hej Gösta!Jag det var verkligen fint skrivet,va bra att du inte har outhärdliga smärtor,så du kan sova lite,hörde det på radion i går att telefonin inte fungera i härjedalen.Jag är en av dem som inte tycker om julen,hade jag möjlighet skulle jag absolut dra iväg vart som helst bara komma bort,och slippa tänka och ha ångest,många kramar/kicki

    SvaraRadera
  9. Hej Gösta!
    Vilken fin dikt du har gett oss idag,. mycket vacker och tänkvärd! Du är enastående som bara orkar dela med dej till oss.
    Skönt att natten varit lugn igen och jag hoppas du haft en dag utan alltför mycket värk. Snö har vi inte någon här i smålandsskogen, bara regn, dis och gråväder. Har också letat i Länstidningen, men inte heller hittat något. Det kanske var något teknikstrul även för tidningen igår som gjort att artikeln inte kom med. Vi får kolla på måndag.
    Kul att det kommit in lite pengar, men mer behövs – jag hoppas alla som läser dagboken sätter in några slantar. Många bäckar små blir snart en stor å!
    Såg också att det kommit till några namnunderskrifter, men även där behövs fler. Jag puffar för båda så snart jag träffar nya människor och hoppas det ska ge lite resultat.
    När det gäller julen, så har min syn på den förändrats ju äldre jag blivit. Från barnets oerhörda spänning och förväntan, till att vara förälder och uppfylla de egna barnens förväntningar och numera till att i och för sig uppskatta samvaron med de nära och kära man har kvar, men högtiden har som jag ser det förändrats till ett stort stressmoment med allt större ”krav” från handeln och där väldigt lite hänsyn tas till alla ensamma och sjuka, som jag upplever blir ännu mer ensamma och näst intill isolerade under julen.
    Har du några anhöriga eller vänner på nära håll som du kan tillbringa en del av julen tillsammans med?
    Hoppas du får ännu en någorlunda bra natt, så läses vi i morgon igen.
    Varma kramar från Småländskan

    SvaraRadera
  10. God kväll Gösta!

    Dessa tankvärda rader, skall jag bära med mig nu och för alltid.

    STYRKEKRAMAR

    Ingalil

    SvaraRadera
  11. Gokväll Gösta, fast jag tror att du förhoppningsvis sover vid denna sena timma och har en god sömn.
    Fin dikt Gösta...i poesi har jag funnit mycket tröst, en tröst som är igenkännande i vad jag har behövt, när min man gick bort. För det kan vara svårt att finna dom rätta orden i det man känner, när allt är kaotiskt i en. Och att andra inte riktigt förstår vad man går igenom, då är det skönt att ha poesin till hjälp.

    Du finns i min varma tanke....
    Dalkullan

    SvaraRadera