måndag 30 november 2009

Jultankar

Måndag 30 november 2009 kl.04.25   En natt med rätt så god sömn. Inga smärtgenomslag av betydelse bara så där lagom och så lite svett lagom för att fukta kudden. Nu är det en ny dag och nya frågor om vad jag önskar i julklapp? Jag känner inga behov av julklappar men däremot mer av gemenskap för jag vill inte vara ensam  när tiden är inne. Det vore lagom tid för att få någon form av kontakt som skulle kunna fungera till den dagen. Det är ju lite av egoism att försöka få en sådan kontakt för att slippa sin egna ångest för att sedan såra någon annan genom att bara försvinna. Det är ju lite av tortyr att göra så. Jag kan därför inte försöka att binda upp mina känslor för hårt till någon annan just nu och sedan bara låta det vara. Julklappen för mig är nog att få ägna julen till att försöka glädja andra. Många människor går där ute utan att kunna vända sig till någon för att få uppleva julen. Jag kanske skulle försöka hitta några som är aldeles ensamma och ha en egen jul för dom och för mig. Det är ju något att verkligen tänka på en riktig jul med god julstämning och folk runt ikring och alla njuter av julbordet och gemenskapen. Det vore nog en bra julklapp för många av oss. Nu gäller det att leta efter hungriga. Det kan nog bli en jul ändå. Carpe diem

7 kommentarer:

  1. Morr´n Gösta!
    Vad beklämmande att du inte har någon att fira julen med. Har du inte några syskon som du kan vara tillsammans med? Vilken fin tanke att möta någon som är lika ensam som du. Julen är väl den högtid vi vill fira tillsammans med någon.
    Vad bra att natten har varit god. Det är ju en tröst i alla fall.
    Hoppas att du får en bra dag. Carpe diem
    Många många mjuka kramar
    Ninni

    SvaraRadera
  2. Hej Gösta!

    Jag önskar av hela mitt hjärta att du hittar någon att fira julen tillsammans med, så att du slipper vara ensam. Det är ju en högtid då gemenskapen är viktigast och man vill inte att någon ska lämnas utanför. Man kanske kan tycka att det är egoistiskt att söka efter kontakt som du skriver, men jag tycker att du om någon har all rätt att vara det. Och du har så mycket att ge så den/de som får fira jul med dig kan vara riktigt glada. Förr eller senare förlorar man ju ändå alla som man tycker om.

    Du verkar ändå lite positiv på slutet och det glädjer mig. Det är klart att det blir jul för dig också.

    Kramar från Gunilla A

    SvaraRadera
  3. Till alla: Förra veckans artikel kom inte med p.g.a. platsbrist. Den kommer i morgon och kan läsas på nätet: Länstidningen Östersund/Berg. Hälsningar Gösta

    SvaraRadera
  4. God kväll Gösta!
    Skönt med ytterligare en natt med god sömn! Hoppas inte du haft så mycket smärtor under dagen heller!
    Blir så ledsen när jag läser att du inte har någon att fira julen ihop med. Har du inte några vänner eller syskon i din närhet som du skulle kunna umgås med under åtminstone någon av dagarna i jul? Har du kollat med hemtjänsten? Dom kanske kan tipsa om någon som också är ensam och gärna vill ha någon att umgås med några timmar eller någon dag när det blir jul.
    Jag kan ju inte så mycket om Svenstavik, men finns det något servicehus eller liknande? Här i vår kommun ordnas det julbord på ett servicehus och även dom som har eget boende är välkomna att delta i julfirandet där. Men det där har du säkert koll på själv.
    Tänk om avståndet inte varit så stort ändå! Jag hoppas verkligen att du kan finna någon att dela några juletimmar med.
    Jag skickar dig mina allra varmaste tankar och kramar. Tack för infon att artikeln kommer i morgondagens Länstidning, så att vi vet när vi ska söka efter den!
    Småländskan

    SvaraRadera
  5. Jag kom in på din sida idag av en slump. Jag känner inte dig och jag har inte ens läst din blogg en endaste gång. Jag bor tillsammans med man och en tonårskille i Göteborg och vårt liv är fyllt med "jakten" på lyckan d v s vi jobbar, studerar, handlar, vårdar och försöker ha lite roligt däremellan. Vi lever ett helt vanligt liv, helt enkelt. Du får ta och packa ner dig och komma hem till oss över julen. Vi behöver säkert dig mer än vad du behöver oss.

    SvaraRadera
  6. Hej igen, denna teknik...ibland går det iväg så fort...bara genom en knapptryckning. Jag ville bara fylla på med att: ovanstående kommentar var tänkt i all respekt för dig och din kamp men jag har ju bara läst en dag av ditt liv...det är bara så att jag känner att ingen, absolut ingen skall behöva vara ensam, inte vare sig frisk el sjuk. Vårt samhälle är så kallt till många delar idag. Vi lever våra liv och dagarna går...Det går ju an när man är yngre och frisk, då kanske det går att "skaffa" sig umgänge och någon av dem kanske blir ens vän, men jag ser ju stor ensamhet i denna stad jag bor i. Vi kanske skulle ha bloggar just för det ändamålet: människor som känner sig ensamma kunde vara med i en viss blogg och så skulle "chansen" till umgänge öka. Jag tror att 3/4 av Sveriges befolkning skulle varit nyfikna. Hur som helst så är du välkommen till Göteborg.

    SvaraRadera
  7. hej Gösta!Det lät härligt med denna inbjudan,skulle gärna åkt till er om jag orkat,är ensamstående,men fick i veckan ett cancerbesked som klubba ner mej totalt,förstår inte att du Gösta orkar,jag vill bara dö nu på en gång.Hur kan du tänka så positivt?kramar/ drabbad.

    SvaraRadera