Vägskälens val

Fredag 6 november 2009 kl.04.25     Du dagboken .Vad var det för konstigt som hände i natt? Mina ben ville inte lyda alls och jag hade svårt att öppna ögonen. Men jag hade ingen värk. Jag tror att det här med benen beror på att musklerna inte är så starka. För hormonbehandlingen har ju den biverkan att musklerna försvagas. Och när jag ska göra någon hastig rörelse hänger inte benen med.Det är den enda förklaring jag kan komma på. Att det var svårt att öppna ögonen beror nog på trötthet. Ögonen börjar bli så trötta mellan varven så det blir svårt att hålla dom öppna. Det finns ju muskler även kring ögonen så dom blir väl lika påverkade som övriga kroppsmuskler. Andra saker som dyker upp mellan varven är ju så konstiga. T.ex. Du kommer till ett vägskäl där det finns tre vägar att välja mellan. Det vänstra leder till den väg du är på nu. Det mittersta leder in på en helt oprövad väg där ingenting finns av det liv som passerat och ingen vetskap om vad som ligger framför. Det högra vägskälet ger en möjlighet att starta om var som helst i livet och leva det i fortsättningen från den punkten och ge möjlighet att förändra något. Vilken väg skulle du välja? Jag för min del skulle nog ta det vänstra. För jag vill inte ändra på något av mitt liv jag har inte något att klaga på egentligen mer än möjligen de sista månaderna. Men det skulle kännas svårt att ändra på dom också. För då var det inte mitt liv längre. Med medgång och motgång som alltid finns med. Utan skulle det nog vara väldigt tomt. Carpe diem