söndag 20 december 2009

Orostankar

Söndag 20 decenber 2009 kl.04.20  Några timmars sömn känns väldigt bra. Det har varit några små avbrott men inte värre än att det gick att åtgärda. När ett besked med diagnosen cancer kommer slås många saker i spillror. Det blir ett vakum som är svårt att fylla. Har man någon eller några som stöttar under den första tiden   så kan det avgöra framtida behandlingar. En lugn person svarar bättre på de olika behandlingarna än vad en uppjagad person gör. Lugnet eller stormen syns inte alltid på utsidan och därför bör alla behandlas på samma sätt utan åtskillnad. Tvinga inte någon att prata om sjukdomen om det inte tas upp som ett naturligt samtal. Försök att inte undvika drabbade för då blir det en känsla av att vara dubbelt drabbad. Oro och ångest påskyndar utvecklingen och en sådan situation skapas lätt genom att ignorera den sjuke. Sjukdomen smittar inte utan det går att hälsa och bete sig som vanligt vid möten av en sjuk. Lite osammanhängande vad jag kan se men jag låter det stå kvar ändå. Carpe diem

8 kommentarer:

  1. Ja du Gösta här är en till som inte får sova. Gubben hemma från sjukhust och sdan kl 1 har jag inte haft en stunds sömn. Nu ska han ha sin medicin kl 6 så innan dess är det ingen idé att gå och lägga sig, får se hur många nätter jag orkar.Carpe diem!

    SvaraRadera
  2. Morr´n Gösta!
    Jag har funderat på varför man sover så lite på nätterna. Kan det vara att man inte är lika aktiv som förr då man kunde hålla igång från morgon till kväll utan bekymmer. Kroppen behöver väl mindre sömn helt enkelt. Till det ska naturligtvis läggas att man inte får en hel natt som är smärtfri.
    Att prata sjukdom med någon är alltid svårt om man inte vet hur den personen är. En del bjuder in en till ett samtal om diagnosen, medan andra inte låtsas om någonting. Jag vill gärna vara ett stöd, men då måste man vilja ha det också annars får det vara.
    Här har det snöat hela natten, så nu har vi verkligen fått allt på samma gång. Fördelen är att det inte är så kallt. Det är bara 6 minus idag. Skillnad mot 20 minus i går.
    Jag önskar att du får en skapligt bra dag idag. Carpe diem
    Många många mjuka kramar
    Ninni

    SvaraRadera
  3. Hej Gösta!
    Kloka ord!! Min bror har precis fått ett cancerbesked. Inte samma art som du. Han är samlad. Ska tänka på dina funderingar för de är helt riktiga!! / Inga

    SvaraRadera
  4. Till Inga: Vad du gör stötta honom med allt du kan försök att lätta på trycket som han säkert har men kanske inte medger. Ge inte upp. Hälsningar Gösta. Och GOD JUL

    SvaraRadera
  5. Hej gott att allt verkar vara så bra med dej trots allt.Tänk om fler människor kunde vara som du,då skulle allt se annorlunda ut.Du ger så mycket,vi lär oss en massa.Ha de gott kramar o tankar till dej.

    SvaraRadera
  6. Hej Gösta ! jag har en känsla av att en del vågar inte prata om sin sjukdom.En del ställer frågan hur det är,sedan börjar dom att prata om sina egna problem.Då blir det så att man sluta säga något.
    Men det finns också personer som man kan prata med om allt.Skönt är det.Jag har en nära anhörig som fått cancer och mår dåligt,men hennes föräldrar ta inte till sig det. Det är inget fel hon är inte sjuk. I stället reagerar dom med ilska.Kanske är det av räddsla för att dom skall förlorar henne. Har det nu så gott det går. Tänker på dig kram/Doris

    SvaraRadera
  7. Hej Gösta!
    Jag blir så glad för sin skull att du fått sova lite även den här natten.
    Du skriver så kloka ord, det är verkligen tänkvärt det du skriver och jag lär mig av dig för varje dag.
    Nu har mörkret lagt sig över nejden, blåsten har lugnat ner sig och idag har det inte snöat alls, och vi har cirka 9 grader minus nu. Mitt i mörka Småland.
    Hoppas du haft en lugn och bra dag och hoppas också på en god natt för dig.
    I morgon får vi kolla Länstidningen om veckans reportage finns med.
    Varma tankar och kramar från Småländskan

    SvaraRadera
  8. Tänker på dig!

    STYRKEKRAMAR

    Ingalil

    SvaraRadera