onsdag 19 augusti 2009

Drömar

Onsdag 19 augusti 2009 kl.04.25. Vilken dröm!! Hur lätt det var att få kliva upp en morgon och se hur förändrat allting var. Att känna en persons närhet. Att ha möjligheten och få uppleva en trygghet att allting är bra. Hur enkelt att svänga benen i en yster vals eller hambo.Att få leva. Det blev inte så. Allt de här som man tagit för givet finns inte längre.I stället en tillvaro som börjar ge ängslan och oro när är det dags. När ska jag vara klar? Hinner jag verkligen göra allt det som var tänkt? Att det är något på gång börjar märkas mer och mer. Det börjar kännas som det är bråttom med allt. Jag får mer konstiga känslor som påverkar det man gör. Ibland är det helt oförklarligt varför gjorde jag sådär. Det är snart som ett enda ekorrhjul. Det snurrar fortare och fortare. Jag hoppas att det finns en plats en gång dit man får komma och bara vara. Hur kan jag få möjlighet att verkligen göra det som är rätt mot mig själv och alla prostatacancerdrabbade som inte någon lyssnar på? Jag vet inte vad jag ska göra helt enkelt. Det blir bara drömmar ändå som inte blir mer än så. Carpe diem

5 kommentarer:

  1. Morrn Gösta! Jag hoppas att du har nära och kära som kan komma till dig med en personlig påhälsning,och att paliativa teamet kan komma varje eller varannan dag och förgylla några stunder åt och med dig.Kan iallafall säga att jag har talat med många om att psa-provet borde ingå i sjukvården med jämna mellanrum. De har svarat att de ska be om provet och det är ju en liten positiv tanke som du med dina fundror förstärkt så jag har börjat tala om detta mer än förut.Många tackar dig för det.Hoppas du får en så bra det någonsin går. Vi hörs imorgon. KRAM Märta

    SvaraRadera
  2. God morgon Gösta..Hur har de gått med den "dröm" Du har med Fonden för ensamma cancersjuka???
    Vad jag kunde läsa så tyckte alla att de var en fantastisk fin omtanke ..
    Men hur är de ?? Stannar de vid den tanken så lär de inte bli någon fond..
    De är massor med människor som är inne och läser dagboken varje dag..nu är de dags att Ni förverkliga Göstas sista dröm i livet..
    En liten slant kan ALLA avvara till Fonden på swedbank 81471 0441020922..
    Och Du Gösta jag skrev till Lotta Bromé på p4 extra igår om Din situation och hon lär nog höra av sig till Dig..De behövs ibland en draghjälp med att få sina drömmar uppfyllda..
    Du skriver att de är mycke vi tar för givet som inte blir något av längre...
    Jag fick ett kort här om dagen med texten...
    Ibland är de bästa vi har det vi tar för givet...så sant...att få vara friska och ha vänner omkring oss är ingen garanti för någon ..De är något jag lärt mig genom Din dagbok...Hoppas nu drömmen Du har om Din fond kommer att hinna förverkligas..
    För att förverkliga den är de upp till alla oss som haft förmånen att få lära känna Dig att ställa upp nu..
    Med hopp om en dräglig dag för Dig..Kram U-a

    SvaraRadera
  3. Hej Gösta!
    Ibland känner jag mig alldeles tom i hjärnkontoret vad gäller att komma med någon kommentar till dig. Det känns som om jag bara upprepar mig. Vilken fantistiskt bra idé som U-a har kommit på. Hoppas att du får ett tel-samtal från Lotta Bromé. Alla vägar bör ju undersökas för att få din fond att växa. Kanske växer den lavinartat när du får draghjälp av henne. Håller tummarna.
    Hoppas att du får en dräglig dag idag. Carpe diem
    Kramar

    SvaraRadera
  4. Hej Gösta ! Ord blir så små och futtiga,jag säger som Ninni det känns som jag bara upprepar mig.
    men mina tankar finns hos dig. I morgon åker jag in på operation.Men hoppas att jag finner din blogg när jag åter är hemma.Tänker på dig. Kram
    Doris

    SvaraRadera
  5. Hej Gösta!
    Som jag tidigare sagt, du är fantastisk att skriva, fattar inte hur du orkar, mycket känslor på din blogg, kommer aldrig att glömma dej.
    Storsint av U-a som ytterligare har dragit igång för fondens räkning, hoppas på mycket pengar.
    Många kramar till dej och U-a.
    MVH.
    Anita.

    SvaraRadera