torsdag 20 augusti 2009

Tystnadsplikten

Torsdag 20 augusti 2009 kl. 04.30. Ont det vanliga mottot när man vaknar. Hoppet blir ju att man lyckas få ner smärtgränsen till något sånär lagom styrka. Visst har läkare tystnadsplikt? Jag undrar om det gäller när man talar om för en patient hur svår sjukdom man har? Och i så fall varför? Är det för att skydda patienterna från onödigt lidande? Det är så.Läkaren har rätt att låta bli att tala om hur sjuk man är om det får patienten att må bättre. Men samtidigt blir det svårt att förklara när sanningen kommer fram.Eller om det blir olika läkare och en försäger sig.Det är mycket att tänka på när vissa resultat ska meddelas. Jag sänder en tanke till Doris och hoppas att det ska gå bra med operationen. Och ni andra får också ett tack för er omtanke.U-a undrade hur det är med fonden? Det är i samma läge som den 14 augusti således 750:- . Det är ju ingen större grundplåt så det lär dröja innan det blir till någons glädje. Händer inget så får jag försöka leta reda på givarna och betala tillbaka. För rätt ska va rätt. Ingen ska kunna komma efteråt och säga sig ha blivit lurad. Huu det går kalla kårar efter ryggen vid blotta tanken. Det kanske var fel att försöka sig på något. Men jag har försökt i alla fall. Carpe diem

8 kommentarer:

  1. God morgon Gösta..Först vill jag säga..Stopp och belägg till den tanke Du förmedlar att betala tillbaks några pengar...Aldrig i livet!!!
    Nu ger vi inte upp så lätt ska Du veta..Vi är en liten trupp som ständigt skriver till Dig..de är en stor stor trupp som läser dagboken...de är lönedags snart så då ska Du se att de blir förändring..Jag är som haren lever på hoppet...
    Jag vill samtidigt genom Din dagbok skicka en hälsning till alla Er som skriver kommentarer..och ett stort tack till Anita för kramen den värmde..Du och andra får gärna hjälpa mig att skicka signaler till "kanaler" som kan behöva få vetskap om denne tappre man och hans situation och önskemål..Ju fler vi är som väcker andra sovande medmänniskor ju bättre..Jag kommer idag att ta kontakt med "Fråga doktorns Suzanne Axell" ..Gör man inget händer inget..
    De skulle vara roligt att få veta Gösta om vi alla som läser Din dagbok bor liksom jag 40-45 mil bort??
    Om jag bodde lite närmare skulle jag nog ha besökt Dig för att prata bort några timmar..
    De var bara en liten "undran" jag gått och tänkt på..
    Vi har fått förmånen till att vakna till en ny dag..jag ska iallafall försöka fylla den med något bra ..för mig själv och andra..och kanske lära mig något nytt ..
    Den dag vi slutar lära har vi slutat leva..
    Och Gösta ..radera bort tanken med att skicka tillbaks några pengar..
    Stor kram från en liten medmänniska...U-a

    SvaraRadera
  2. Gomorgon Gösta. Jag kan bara hålla med förgående talare. Glöm det
    Hoppas du får en bra dag
    Kram/lena

    SvaraRadera
  3. Hej igen Gösta..en litet Ps till de jag funderar om besöken..De är ju självklart Du som bestämmer om Du orkar om Du vill och av vem Du vill ha besök..känslorna för att Du är så ensam virrade iväg lite för mycke där kanske..Eller så tror jag för mycke på människors omdöme..Ds...Nu fortsätter dagen..U-a

    SvaraRadera
  4. Hej Gösta!
    Jag säger oxå stopp och belägg till att betala tillbaka några pengar. Håller istället tummarna för att fler ska engagera sig i din fond. Jag måste erkänna att jag inte fattade först att det var till en fond utan för att hålla bloggen igång, men ett tillskott blev det i alla fall.
    Jag funderar på om Aftonbladet skulle vara intresserade för dom brukar ju ta upp ömmande fall.
    Jag bor ungefär cirka 30 mil bort. Jag tror att du skulle få spader om vi som skriver i din blogg skulle få för oss att besöka dig. Jag minns hur du reagerade när vi gick till gemensam attack om din mat (utan att veta om varandra) och vad du måste få i dig. Det är nog bäst att vi håller oss på "bloggavstånd".
    Har du någon erfarenhet av läkarsekretessen? Dom brukar väl avgöra från fall till fall hur mycket dom tror att en sjuk person orkar med att bära. Inget görs ju med onda avsikter.
    Här ser det ut som om det blir en fin dag. Önskar dig en dräglig dag. Carpe diem
    Kramar

    SvaraRadera
  5. Hej Gösta!
    Släpp denna tanke beträffande återbetalning. Du har ger oss dagligen ovärdelig information om din sjukdom och du vill både stötta och hjälpa
    andra människor. Om jag inte bodde c:a 60 mil ifrån dej skulle jag komma med mina kramar till
    dej, men nu får det bli denna väg: många kramar till dej.
    MVH.
    Anita.

    SvaraRadera
  6. Hej Gösta.
    Jag har läst din dagbok, tårarna har runnit... så starkt , ödmjukt ,och att få modet att skriva din dagbok . att få beskdet till att samla sig ta in de hela och att sammtidigt tänka på andra, ja... jag håller med er alla andra som skriver och stöttar Gösta ... Helt OTROLIG!!!!!!
    Men de e en sak som stör mig..varför ska de vara så himelens svårt att skänka en slant, ????
    Och detta är inte mot er som har gett ett bidrag.
    När de ska handlas de ena och de andra , ja då kan de läggas ut pengar hejvilt till vad som helst, MEN!!!!!!!!!!!!!.. när de gäller att ge till en fond som kommer att hjälpa andra DÅ dras de åt i plånboken... SKAMLIGT!!!!!!!!!!!!!
    Ja , du Gösta jag hoppas att du får din döm uppfylld,jag instämmer med u-a.
    jag bor ca 50mil bort , ska snart uppåt, de finns inget finare än hösten i Jämtland, Och att få vandra i skog och fjäll , plocka bär, svamp,snart knackar mors-lilla olle på med bären i handen och om kinderna blå.....
    kram till dig, m-l-o

    SvaraRadera
  7. Hej Gösta! Jag kan bara hålla med alla andra,och tipset om aftonbladet tycker jag du ska prova om du orkar.Kan verkligen vara värt att kontakta dem.Ha en så bra natt som möjligt,kram/kicki

    SvaraRadera
  8. Hej Gösta! Kan bara skriva som de andra. STOPP NU!!! Ingen har skänkt till fonden för att ta tillbaka pengarna.Slantarna är skänkt med HJÄRTAT till din fina ide. Vi hörs imorgon Hoppas din dag varit dräglig.KRAM Märta

    SvaraRadera