Tårfyllt

Fredag 14 augusti 2009 kl.04.15. Att det har blivit så lätt att låta tårarna komma. Dom får flöda med större lätthet nu än när man var frisk. Det kanske är för att förr skulle man vara stark och inte visa känslor på det viset. Nu räcker det nästan med vad som helst om det är känslor med i bilden. När man hör om andras olycka eller svårigheter då vill det lägga sig en tår i ögonvrån. Det kan också vara när den man har kär råkar ut för något eller när nyförälskelsen tar ett tvärt slut. Andras olyckor känns mera påtagliga nu än de gjorde förut. Mitt i allt detta gråtande så inser man att det blir lättare efteråt. Man har fått släppa ut något som tryckt inombords. Nu är man sjuk och det är mer tillåtet att få gråta för man kan skylla på sjukdomen. Det finns andra saker som skylls på sjukdom t.ex. att ta kontakt det kan ju smitta. Det verkar vara svårt att prata om vardagen som man gjorde förut. Precis som om man har tappat förmågan att delta i det vardagliga livet. Som sjuk kan det räcka med några helt vanliga kommentarer det måste inte vara om sjukdomen. Om man inte har tid att prata så ska man säga det och inte skylla på något annat.För att låtsas ha tid när man egentligen inte vill det skiner igenom så lätt.Många gånger är två minuter av sann välvilja bättre än tio som görs för att det ska göras. "PS. Det har flutit in mera medel till fonden. Nu är grundplåten uppe i 750:- DS" Carpe diem