Nattvak

Torsdag 22 oktober 2009 kl.04.15      Min dagbok. Varför är man vaken en hel natt? Är det för att det är svårt att sova? Det kan det vara. Men för mig har det varit olika tankar om det som varit sedan januari månad i år. Nu tänker jag också på vad som ska ske framöver.Hur kommer dom sista månaderna och veckorna att vara? Vilka möten ska ske? Kommer jag att möta någon från förr eller blir det bara nya personer? När jag försöker tänka på olika händelser som skett under den här tiden hittar jag ingenting att sörja över men heller ingenting att yvas över. Det är bara en sjukdomsperiod som jag ska igenom men den här gången blir jag inte frisk.Frågan är om jag kommer att lida mycket. Nu när döden inte är så långt borta blir det mycket av tankar vad som sker egentligen. Jag har också olika föreställningar om hur saker och ting kommer att bli.Samtidigt får jag en känsla av att det är precis så här sjukdomen ter sig. Jag kan inte i förväg förbereda olika handikapp som kan ske. Det finns ingen garanti att andra organ håller för medicineringarna. Spridningen av metastaser kan ta sig så många olika vägar.Det går inte att hålla kontroll på dom heller.Dessa tankegångar och många fler blir det nog mer av. Gårdagens dropp gick bra och inga biverkningar ännu. Jag hade en följeslagare med mig.Det var en reporter från Länstidningen som ska göra uppföljande artiklar från den som skrevs förut och det mest för att personer som inte har dator ska kunna få en uppfattning hur det är med jämna mellanrum.Jag talar om när artiklarna kommer så andra kan läsa också. Stiftelsen hade fått ytterliggare tillskott med 100:- senaste dygnet och har nu en behållning på 9300:-  Carpe diem