måndag 25 januari 2010

Bakslag

Måndag 25 januari 2010 kl.04.25 En lugn natt kanske kan ge en lugn dag. Gårdagen innehöll en del oroande saker som yrsel och tilltagande obalans i huvudet. Detta gjorde det svårare att resa sig upp utan att ramla. Den här svagheten tyder på att muskulaturen har försvagats  ytterliggare.Det pekar samtidigt på att benstommen inte förstärks på det vis som droppet skulle verka för. Det återstår några droppbehandlingar till men hälften är redan gjorda och har inte haft någon synbarlig verkan. Ny provtagning på torsdag och nästa dropp nästa torsdag. När det kommer bakslag på det här viset tappar jag lite av att det kommer att fungera. I morgon är det 1 år sedan den första diagnosen kom och nästa månad den 19 är det 1 år efter den slutliga diagnosen. Så nu är det snart lånad tid beroende på hur hormonimplantaten har verkat. Det blir spännande men samtidigt en mer orolig tid framöver. Muskelsvagheten ger inte något större hopp när den breder ut sig mer. Idag är ändå en ny dag och jag ska möta den med hopp. Det är -10 och mulet med risk för snö. Carpe diem

10 kommentarer:

  1. Gomorron Gösta känns inte bra att läsa de du skrev men några behandlingar e ju kvar kanske dom kan få igång ett resultat.Hursomhelst hoppas ja på en bra dag för dej o alla andra många kramar o tankar Rufsan

    SvaraRadera
  2. Morr´n Gösta!
    Bra att du har haft en lugn natt. Mindre bra är de symtom som du beskriver. Det är oroande att det tillkommer nya svårigheter allt eftersom. Förstår att du känner dig oroad när det uppstår sådana här konstigheter, fast det är väl oundvikligt i längden.
    Jag hoppas att din dag blir bra ändå. Carpe diem.
    Jag skickar många många mjuka kramar
    Ninni

    SvaraRadera
  3. God morgon Gösta.Undrar om det kan vara så,att du blivit försvagad i nacke o bröstryggrad?då kan de problem du uppger komma därifrån.Hoppas provtagningen och droppet på torsdag ger dig ett positivt besked,så att du fortsätter kämpa.Så din längtan kan bli verklighet ,och du kan få komma tillbaka till fäboden en dag.-Visar det sig omöjligt,så har du fonden,och dagboken att tänka på,för oss läsare blir du inte av med så lätt.Här är -8 och mulet.Igår kom jag på mig själv,sittande länge och tittade på bilden från fäbovallen,ser framemot att läsa din dagbok i morgon igen.hälsningar o kram från en medmänniska.

    SvaraRadera
  4. Hej Gösta!
    Hoppas dagen blir lugn för dig, förstår att du haft det lugnt i natt och det är ju skönt. Låter ju inte så bra att du var yr igår och kände obalans. Förstår att du blir lite missmodig när du känner att behandlingarna inte ger den effekt man önskar sig. Men du är ändå så positiv och ska möta även den här dagen med hopp! Och hoppet ska man aldrig överge.
    Ser att det är ny provtagning på torsdag inför nästa droppbehandling veckan därpå.
    Vad säger din doktor om de nya symtomen och vad han/hon anser om den behandling du får med implantat och dropp? Har du något återbesök hos din doktor?
    Här är några grader kallt, mulet och grått, kan ev komma någon snöby har man siat om.
    Som sagt, hoppas den här dagen blir bättre än igår.
    Varma kramar till dig från Småländskan

    SvaraRadera
  5. Hej gösta!
    Är själv i samma dilemma som du år i vi får kåmpa på så gott det går,
    Mvh,Lennart Sallander Nybro

    SvaraRadera
  6. Beklagar verkligen Lennart. Kram Barbro

    SvaraRadera
  7. Hej Lennart ! Jag tackar dig för att du hörde av dig då vet jag om en till att kämpa tillsammans med. Hälsningar Gösta

    SvaraRadera
  8. Min pappa dog förra veckan då hans cancer i tjocktarmen metastaserat lite varstans... det tog fyra månader från det han upptäckte en knöl i magen till det att han gick bort. Mitt i detta ledsamma har det varit en sorts tröst att läsa om din kamp - inte riktigt lika min pappas men ändå. Fortsätt skriva - jag är säker på att din blogg är många till glädje!

    SvaraRadera
  9. Hej Gösta, skönt att din natt var bra i alla fall efter gårdagens yrselattacker och så. Skulle det kunna vara så att man först blir lite sämre av droppbehandlingen och att det sedan vänder ju mer dropp man får? I mitt fall var det så med cellgifterna - men varje människa är ju unik. Jag kan bara skicka dig en enorm styrkekram - all styrka jag kan uppbåda. Kram Tina

    SvaraRadera
  10. Hej! Nu har jag läst hela din dagbok.
    Det var mkt tänkvärt. Kommer att följa den dagligen.
    Sedan kan jag, som du säkert förstår inte låta bli att göra ett litet tillägg:
    "Carpe diem quam minimum credula postero"

    (du förstår nog vad jag menar, en Andersson gör på sitt vis, ska alltid ändra eller lägga till)

    SvaraRadera