Lördag 9 januari 2010 kl.04.22 Kära dagbok hur ska jag möta framtiden. Har jag någon framtid? Det är så många frågor jag har egentligen om hur det ska bli? Det finns inga svar förän efteråt och då är det försent. Jag vet att det jag kan göra nu är att ta vara på varje stund som jag får vakna upp till. Hur jag ska göra för att få tiden att bli det som är meningen att den ska bli vet jag inget om. När det kommer såna här tankar blir jag helt ställd. Vem vet egentligen vad som ska göras med tid som är över? Över, jag har ju bara tid som jag inte vet hur jag ska hantera för jag tänker mest på slutet. Det har snart gått ett år sen den första diagnosen kom och som sedan blev en slutgiltig dom. Det gnager och gnager och jag vet inte hur jag ska reagera egentligen. Tiden står helt stilla ibland och rusar iväg med raketfart ibland och jag får inget uträttat. Jag vet helt enkelt inte vad det är som snurrar i mitt huvud idag jag får ingen rätsida på någonting. För övrigt har natten varit lugn och jag har fått vila. Carpe diem
lördag 9 januari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hej Gösta ! Skönt att natten varit god.Förstår att det är många tankar som kommer.Du får försöka att njuta av dagen och hoppas på att du ska få vara med oss länge till.Jag tycker att du är en sådan stark person som orkar skriva ner dina tankar efter beskedet du fått.Tänker på dig kram Doris
SvaraRaderaGod morgon Gösta..Natten har varit lugn och Du har fått vila skriver Du och de känns skönt att läsa..men vad och hur kommenterar man Dina funderingar och oro för den sk framtiden? De är så fruktansvärt obarmhärtigt att människor ska behöva gå igenom något dyligt.De finns inte ord för hur grymt de är.De är då vi som "står" bredvid känner oss så fruktansvärt maktlösa och förstummade att vi inte vet hur vi ska göra,säga eller hur vi ska förhålla oss till situationen för att inte göra fel...Därför skriver jag bara att jag tänker på Dig och önskar att jag kunde finnas där och hålla Din hand..ord är ibland överflödiga ...Stor kram Ulla....
SvaraRaderaGodmorgon Gösta,gott att se att din natt varit bra dygnet blir ju extra tufft utan sömn.Önskar ja kunde göra mer för dej man känner sej så maktlös givetvis måste du fundera mycke på din framtid,de gör ju alla men situationen e ju annorlunda vi finns för dej med tankar o kramar ha de bra nu.rufsan
SvaraRaderaGod morgon Gösta! Skönt att du har haft en lugn natt, men sedan kommer morgonen och tankarna! Jag förstår hur du känner och tänker, Gösta! Du vill få mer tid, du vet ju att tiden går för fort, alldeles för fort! Jag tror, att alla som läser din dagbok värdesätter sin tid mera än tidigare - du har fått i varje fall mig att vara aktsam om vad man har. Du är en otrolig person som orkar dela med dig tankar till oss och även med stor omtanke om andra ställa upp. Jag önskar att jag kunde ge dig massor med extra tid samt har en liten förhoppning: kanske kan läkarna göra något mer för dig? Du har blivit min osynlige vän och dagligen går tankarna till dig. Gösta, försök, att tänka på trevliga saker du har gjort, tänk på att du har många vänner här!
SvaraRaderaHoppas dagen blir bra för dig och här kommer många varma bamsekramar - carpe diem!
Hej Gösta!
SvaraRaderaDet blir lugnt i mitt sinne när jag ser att du har haft en bra natt. Vilan betyder ju mycket.
Det är väl inte så konstigt att du undrar över hur det ska bli. Det är inte lätt att hjälpa dig när man är på långt avstånd ifrån dig, men du vet att mina tankar alltid är hos dig och jag hoppas att du känner det.
Den här morgonen är det svårt att skriva till dig, men jag hoppas att din dag blir så bra som möjligt. Carpe diem
Skickar många många mjuka kramar
Ninni
HejGösta!Många kramar till dig lilian
SvaraRaderaHej Gösta,
SvaraRaderaKänns skönt att du har haft en lugn natt. Ja, tankarna, vad ska man göra med de där alla underligheterna som flyger kors och tvärs genom våra huvuden?
Ibland försöker jag koncentrera mig på en enda tanke, en tanke med något positivt i för mig, och om jag halkar iväg, drar jag i handbromsen och tvingar tillbaka min positiva tanke.
Jag är djupt imponerad av din livslust och kämparglöd. Sist men inte minst också av alla dina enkla men väl beskrivande rader om hur du mår.
Kram
Ramona
Hej Gösta!
SvaraRaderaDet är positivt att åter igen få höra att din natt varit lugn och du fått vila.
Sen tror jag att jag förstår hur dina tankar går omkring framtiden, hur det kommer att bli. Men det är ju rätt som du säger, att det du kan göra är att ta vara på varje stund du har och får. Vad som är meningen med hur tiden ska vara vet vi ju inget om någon av oss, men för dig är ju den tanken mer påtaglig. Har du pratat något mer med din doktor omkring det här med tiden, hur prognosen ser ut nu efter dom behandlingar med dropp och implantat du fått? Har du någon ny läkartid för att få prata lite och ev få förnyade recept och så vidare. Har du någon bra sjuksköterska som du kan prata med om dom här frågorna? Vissa dagar far ju tankarna runt mer än andra dagar, och jag hoppas att kanske tankarna snurrar lite mindre runt nu när det fått gå ett antal timmar på dagen och jag hoppas också du har det så bra du bara kan.
Mina varmaste tankar går till dig och jag sänder också jättemånga varma kramar från Småländskan.
jag läste en text från en cancersjuk kvinna som utryckte orden: döden är bara till för de friska . Det är så lätt att tro vad som är rätt o bra att tänka på om döden när man inte fått en dom över sej.känner du igen dej i det Gösta?
SvaraRaderaMen många av oss kommer att få det som du om vi inte dör av infarkter eller olyckor.Hoppas någon bär oss genom den sista tiden.I sanden finns det spår... Nej nu låter jag som om det var enkelt. Tack för att du skriver för oss. Jag följer dej tror att du får ro snart. Maggan
Hej Gösta,Skönt att natten varit lugn,så du har fått vila.Önskar att du fått något som kunde skingra tankarna en stund,kanske lyssna på någon bra talbok tex.Eller att någon titta in till dig för en liten pratstund.(En stund tänkte jag,Länstidningen kunde ställa upp,ordna flygresa och evt boende till din bror med fru,över en weekend,så att ni fick träffas snart igen,dom som fått skriva om ditt öde.)Dessutom ger din dagbok så mycket ,till oss som följer den,att man känner man vill ge något tillbaka,men är maktlös.Vi är många som läser din dagbok ,och jag hoppas du kan få lite stöd ,och lindring när du läser kommentarena.Hoppas även följande natt blir bra,så att du får lite vila och ro.Hälsningar o kram från en medmänniska
SvaraRadera