Torsdag 7 januari 2010 kl.04.23 Vad olika nätterna är. Den här natten har jag haft ont både i kropp och själ. När det gäller kroppen så är det höfter, rygg och knän som smärtat mest den här natten. Det själsliga har varit ångest och oro för olika saker som gäller andra personer. En konstig rädsla av att behandla människor olika. Jag har inte haft så mycket social kontakt med andra sedan A-M avled och det har inte blivit annorlunda sedan jag drabbats av sjukdom. Jag har mer eller mindre blivit folkskygg och därför är dagboken ett sätt att på något vis ha kontakt med omvärlden. Att liksom låsa omkring sig själv och därmed uppfattas som något främande är ju inget att dröma om. Till slut blir det en mardröm. Att förklara hur det är i verkligheten är inte det enklaste. Att ha kakan och äta den samtidigt har aldrig fungerat. I vissa situationer vet jag inte om jag ska vara tacksam eller bli arg. Omedvetet kanske det är frågan om döden som är nyckeln till hela den konstiga situationen jag tycker att jag befinner mig i. Frågan finns hela tiden hur och när på vilket sätt blir det?Carpe diem.
torsdag 7 januari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hej igen Gösta! Jag böir så bekymrad, att du har haft så ont i natt och känner oro. Jag undrar hur jag själv skulle känna om jag var i din situation? Att leva ensam sedan A-M gick bort måste vara oerhört svårt, det förstår jag. Människor i ens omgivning som vet att man är sjuk, har många gånger svårt att ta kontakt. Har sett det flera gånger, de vet inte hur de skall förhålla sig till situationen. Vareför inte bara vara sig själva? Jag är så tacksam att jag har möjlighet att få följa dig genom dagboken. Du har många vänner nu genom den, Gösta!
SvaraRaderaDin ångest över hur det blir, vad händer och när, det är en ångest som är förståelig. Jag önskar jag kunde hjälpa dig! En liten tröst är dock (kanske) att jag alltid har dig i mina tankar.
Hoppas, att dagen blir bättre än natten varit för dig.
Här får du många varma kramar!
hej Gösta,önskar ja kunde göra nått för att underlätta det för dej.Men de enda ja kan göra är att hoppas att dagen blir bättre,ja förstår att du har blivit lite av en enstöring på nått sätt känns väll allt tryggare om man går undan lite då slipper man kanske känna att folket i ens närhet undviker en,och de e ju inte av elakhet folk lämnar en utan deras oro o rädsla över hur dom ska tackla de hela.Deras liv rörs om du har många vänner genom din dagbok iallafall vi e många som är vid din sida genom tankarna.Ha de så gott du kan många kramar ock tankar till dej Rufsan
SvaraRaderaHej Gösta!
SvaraRaderaSå kom då det bakslag som var väntat. Det sägs ju att man tar två steg framåt och sedan ett bakåt, men i ditt fall tror jag att det är tvärtom. Ett steg fram och två steg bakåt.
Det är jobbigt att träffa andra människor när man hela tiden måste förklara o förklara hur läget är. Vissa personer håller hela tiden fram att det finns andra som har det värre, men det hjälper ju inte. Jag kan inte glädjas över att andra har det sämre och det må vara hur det vill med den saken för din värk är ju din och du mår ju inte bättre av att tänka så. Det som också är svårt för dig är ju att du blev ensam. Du hann väl inte sörja färdigt förrän (om man nu kan göra det) detta h-te drabbade dig.
Kan du öka dosen morfin när det blir så här jobbigt?
Jag hoppas att din dag blir bättre än den var vid starten. Carpe diem
Ninni
Tänk om inte om fanns..
SvaraRaderaJag hade önskat jag kunde göra något bra för dig GÖsta,
Du är fantastisk.
Hoppas din dag blir bättre än starten.
kram/lena
Hej Gösta! Jag önskar att jag kunde göra nåt för dig,i din jobbiga situation.Men jag tänker på dig. här är det 30 gr. i dag.Har varit ut en sväng på promenad.
SvaraRaderaHej Gösta!
SvaraRaderaÖnskar jag kunde göra något för dig. Du finns ALLTID i mina tankar. Hoppas du slipper de värsta både fysiska och psykiska smärtorna under dagen.
STYRKEKRAMAR
Ingalil
Hej Gösta ! Tråkigt att du har haft en sämre natt.
SvaraRaderaFörstår att det finns oro och ångest. Men inte för att du på något sätt skulle behandlar människor olika.Du är en fin och omtänksam person det har du bevisat igenom din dagbok.Jag önskar också att jag kunde göra något för dig.Men du är alltid med i mina tankar.Var på sjukbesök hos en ensam kvinna i går.såg till så hon fick något läsbart samt frukt och lite annat gott.I dag har jag varit ute med en annan kvinna som behövde göra lite småärende.Det är kallt här och ganska mycket snö men det är värre uppåt landet.Gott att ha en varm och skön bostad.Såg i går på tv om uteliggarna eftersom jag arbetat med människor i den situationen vet jag hur svårt dom har det.Många resonerar att dom har sig själv att skylla så kan man kanske också se på det. Jag kan inte. Här har vi inte några uteliggare det blir mest i storstäder som det är problem.Ha det så gott och stor kram Doris
Hej Gösta!
SvaraRaderaHoppas du mår bättre nu än i natt, både i själen och i kroppen och att du kanske fått sova någon eller några timmar också. Men förresten, var det inte idag du skulle iväg på provtagning, eller minns jag kanske fel?
Det är med den fysiska sociala kontakten förstår jag kan vara ett problem i din situation. Din ensamhet Du har ju en hel del sociala kontakter genom din dagbok, men visst förstår jag att det vore ännu trevligare om du hade rent fysiska sociala kontakter med människor som kunde besök dig eller du besöka dom. Du har ju ditt fantastiska hyresvärdspar och så hemtjänsten, men förstår att du kanske gärna haft någon eller några andra vänner att umgås med. Vi som nästan alltid har folk omkring oss har nog lite svårt att sätta oss riktigt in i din situation. Och att tankarna på döden och hur och när och på vilket sätt den kommer är säkerligen oundvikliga i din situation.
Men du ska veta att vi är jättemånga som tycker du är en riktig hjälte som orkar skriva din dagbok och förmedla dina tankar och känslor och också orkar att tänka på andra människor som är ensamma och sjuka!
Jag tänker på dig och mina tankar och kramar som jag skickar nu är många och jättevarma!
Hälsningar från Småländskan.
Hej Gösta!
SvaraRaderaHoppas att Du får sova gott i natt utan smärta och oro. Hoppas även att Du har varmt och gott inomhus i denna smällkalla vinter.
En medmänniska från Skåne som läser Din dagbok varje dag.