En önskan

Onsdag 8 juli 2009 kl. 05.30 Om mina tunga ögonlock behagade att öppna sig och förklara mig vara vaken skulle jag bli glad. Tänk att dom öppnade sig. Men inte var det så upplyftande.Jag hade fortfarande ont och började direkt tänka på det dåliga. Men det är bara att ta tjuren vid hornen och inte låta sig nedslås för mycket. Det gäller ju att fånga dagen istället.Det är mycket man vill, men det konstiga är att just då är man inte kapabel att göra något, t.ex. att få göra någon glad genom att bara finnas till, eller kunna umgås på ett normalt vis med andra. Det är ju bara tankar. Kanske kan det bli en önskan. Det finns många runt omkring som mår väldigt dåligt till och med sämre än jag.Dessa människor kämpar många gånger en ojämn kamp mellan liv och död. Tänk om man kunde få möjligheten att ge lindring till någon och glömma tanken på sig själv vilken lycka det skulle vara .Hoppas att det kanske någon dag kan bli verkligt. Carpe diem