onsdag 1 juli 2009
Drömtid
Onsdag 1 juli 2009 kl.06.45. När man vaknar hoppas man att det ska vara frid och fröjd.Men tyvär tas man ofta ur den villfarelsen. Det är nu så hårt att behöva känna hur alltets allt har tagit ett hårdare grepp om livet. Min situation börjar kännas som en vandring mellan olika tidsperioder, ena stunden är idag och den andra är någonstans i det okända,som är helt bortom verkligheten. Vid dom små sovstunderna som infaller under dagen dyker det upp drömmar med ett otaligt besök av avlidna släktingar. Det verkar som att det planeras för en förflyttning för min del .De här drömmarna följer mig även i vaket tillstånd och påverkar mina handlingar.Det blir en påfrestning för mig. Jag hoppas i alla fall på att få uppleva sommaren innan det är slut.Carpe diem
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hej Vännen. Önskar jag kunde vara hos dig och ge dig en varm kram när du inte får vilja och ork att gå ihop. Jag hoppas också att du får uppleva hela sommaren innan nästa tid tar vid. För det är min obändiga tro att livet är evigt liksom varje ögonblick. En som brukar påminna om det är just du så här kommer passningen tillbaka. Tänk om vi kunde hiva lite tid till varandra då skulle jag gärna hiva iväg lite av min till dig. Det är väl Guds nåd att vi inte har den makten vilken röra vi skulle ställa till! Nu går solen strax upp. Då ska jag titta ut över Storsjön och tänka på dig och vilken nåd det är att du ramlade in i mitt liv farbror Gösta!
SvaraRaderaKramar många och stora.
Gösta jag hör dig på radion nu och hör din uppgivenhet.
SvaraRaderaDu har inte lång tid kvar men låt inte din sista tid bestå utav sorg och väntan på slutet.
Vi måste alla leva för IDAG och för NU, vem vet vad som händer imorgon?
Tack Gösta...Du gav mig svar på radion hur vi som står "bredvid" ska agera...
SvaraRaderaTack snälla snälla Gösta ...jag har stått bredvid under 11 månader nu...och varit förvirrad många många gånger...
Du berörde mig så mycke att de kommer att bli svårt att sova i natt...hoppas Du får en dräglig natt....Stor kram Ulla
Hej Gösta.. jag heter jonas och är 23 år.. vet inte riktigt varför jag skriver, brukar aldrig skriva såhär , men jag hörde dig på radio och jag vill bara ge dig mitt stöd på något sätt.. Jag fick en liten tankeställare.. man klagar så mycket på småsaker hela tiden.. men efter att läst din blogg och hört dig på radio så ska jag ändra mig till en mer posetiv kille.. helt enkelt ta vara på mitt liv.. Jag önskar dig all lycka... sköt om dig Gösta
SvaraRaderaJonas_reslow@hotmail.com